Aftonbladet – 4 maj 1872, sida 3

Den Hammerska samlingens ifråga satta inköp för svenska staten räkning. Historik och belysning. I r frågan är om undervisning och upp fostran, må man aldrig tala om sparsamhet Gambetta, tal i Håvre d: 18 April 1872 Det torde ännu ej hafva trängt till störr delen af vår läsande allmänhet, att svensk: staten för närvarande tager i öfvervägand ett anbud af lika ovanlig som framtidsdige art. Juveleraren Christian Hammer ha nemligen i Oktober månad förlidet år til K. M:t ingått med en hembjudan af sin un der nära ett fjerdedels sekel bildade sam ling till konstens och odlingens historia hvilket anbud åtföljes af en mängd förteck ningar, utlåtanden, afbildningar o.s.v. sam fullständigt förslag till försäljningsvilkor Egaren förklarar i sin inlaga samlinger hafva vunnit en sådan fullständighet, att han anser henne kunna grundlägga en för Sverige fullkomligt ny inrättning, ett offent ligt museum för konst och slöjd; och hans önskan, att hon måtte komma att användas i detta syfte, framgår äfven deraf att har hembjudit henne i sin helhet, ej lemnat till fälle till urval eller urplockning, för att på sådant sätt fullständiga statens förutvarande mlingar af fornföremål, konstalster och böcker. Det är genom det högst vigtigs uppslag frågan om inköpet sålunda gifver som vi anse henne förtjent af en allmännar uppmärksamhet. Hon innebär i sjelfva ver ket ingenting mindre än en fullkomlig om hvälfning i hela vårt undervisningsväsen så vidt det angår konst och industri, desse båda vigtiga insatser i hvarje odladt folks lif. Ty om svenska staten besluter sig för att ingå i någon allvarligt menad under handling , med hr Hammer om inköp af hans utomordentligt storartade och för vårt land: odlingshistoria vigtiga samling, så måst detta ske i syfte att lägga grunden till et sådant museum som det ofvan angifna, hvil ket åter ofelbart, enligt hvad andra länders erfarenhet ger vid handen, skulle komm: att inom några år föranleda en utveckling och en blomstring inom vår konst och våre konstslöjder, om hvilken vi nu knappt hafv: en aning. Vi skola i det följande söka att så vidt i korthet ske kan, uppvisa grun derna för detta vårt påstående och öfverg! nu till en redogörelse dels för den Hammer ska samlingens . hufvudbeståndsdelar oci värde, dels för det skick, i hvilket fråga! om hennes inköp för närvarande befinne 818. En Hammers samling1) är till sin id er för vårt land alldeles ny och ensam stående Syftet med densamma har varit att gifvi en omfattande bild af den menskliga odlin gens, det menskliga arbetets och konstfär dighetens utveckling, allt ifrån de först: ursprungliga försöken, ända till de senast tidernas mest fulländade arbeten. Det va här icke frågan om att blott samla fornsa ker eller taflor och skulpturer eller böcker utan allt som blifvit föremål för mennisko handens färdighet och konstsmakens till lämpning. Genom denna sin allmännelighe är det som denna samling kan jemföras en dast med utlandets konstindustrimuseer, t. ex South Kensington Museum i London, dess inrättningars första och hittills ypperst förebild; och hvarje bedömande af samlir gen, som ej utgår från denna enda rätt synpunkt, blir ovilkorligen skeft och otil förlitligt. Samlingen, som enligt de ful ständiga förteckningarne omfattar mer ä 100,000 (ett hundra tusen) nummer, är orc nad efter ett system af åtta hufvudgruppe: hvilka under sig omfatta femtio afdelninga Af dessa äro en del förut representerade statens samlingar, en del andra icke; me I samtliga femtio äro här bildade efte helt grundsatser än de sot d olika m böcker till skull, r illustrationerna, 0, 8. Vv. med ett ord idaren. boktryckaren, t ren m. fl. konstindustriidkare ti och studiiföremål, ett syfte, som helt n turligt måste alldeles lemnas ur sigte vi inköpen för statens offentliga boksamlin; kongl, biblioteket. Planschverken äro äfve 1) Jemför de flere större och mindre öfversigt på svenska, franska och engelska, dem eg ren låtit utgifva.