ån Navarra skola insurgenterna vara illalå rganiserade och rörelsen i aftagande samt) A ere carlistchefer ha nedlagt vapen. ne Den 24 April höll den republikanska a enstern af franska nationalförsam-lqa, ingen under presidium af Leblond ettlt: vöte, under hvilket åtskillige medlemmariy fgåfvo berättelse om sakernas ställning iltc epartementen. George, deputerad för de-la rtementet Vosges, hade varit i Elssas och ik ände sig öfvertygad om, att detta landsj; efolkning i hjertat fortfar att vara fransk. f Ton motsätter sig af alla krafter preussar-1; es förtyskningsförsök och den republikan-l, ka iden vinner allt mera insteg hos henne. ls Ilsass inbyggare voro öfvertygade om, attli blott republiken åter förmådde göra dem tilll, ransmän: De önskade lifligt, att Belfort), skulle göras till hufvudpunkten i Frankri-lg zes försvarslinie. Marcel Barthe aflade be-lt rättelse om departementet Basses-Pyrenåes.;j Den moderata republiken mötte der stor sympati. I departementet funnos blott tvål, partier, nemligen bonapartister och repu-l; blikaner. Men till följd af Thiers mode-l7 rata regering vann republiken dagligen större terräng. Enligt OCazets utsago l, skulle republiken komma att segra öfverl, monarkien i departementet Gard, om rege-l; ringens embetsmän visade sig något mera ; hängifna. Fournier, deputerad för depar-l, tementet Doubs, beklagade sig äfven öfverl, administrationspersonalens fiendtliga uppträ-, dande mot de republikanska idgerna. Hanl, tillvitade erkebiskopen af Besancon, att han betjenade sig af alla möjliga medel för att lägga binder i vägen för den republikan ska rörelsen, men icke desto mindre, förklarade han, gjorde densamma framsteg il! städerna, i synnerhet i Montbeliard och! Besaneon. Lafon de Fongausier hade varit: i departementet Dordogne, Han hade märkt I att det bonapartistiska partiet, som hittills ! varit ytterst mäktigt i detta departement, ! nu började fälla modet och att de republi-: kanska id6erna blefvo gynnsamt mottagnal! derstädes. För att komma den republikan-ska rörelsen till hjelp, ämnade han i Pe-l:! rigueux upprätta en tidning. Bardoux? och Salneuve afgåfvo berättelse om depar-! tementet Puy-de-Döme. De dervarande stäl derna äro republikanska, men landtbe-: folkningen — fortfar att vara bonapartistisk till följd af det inflytande, somj Rouher utöfvar der. Den ene af nämnde deputerade beklagade, att regeringen såg igenom fingrarne med de i Clermont och! Riom liggande kavallerioch infanteriafdelningarna, hvilkas officerare till en del helt öppet uttalade sina bonapartistiska sympatier. Dessa fakta ha för öfrigt blifvit meddelade republikens president. I departementet Gironde, i synnerhet i Bordeaux, har radikalismen öfverhand, och der denna sticker upp hufvudet, skrämmas de moderate republikanerne. Det handelssystem, Thiers försvarar, hejdar för öfrigt de republikanska idernas framsteg. Hvad Bretagne angår, hyser man der, enligt deputeraden Pomperys förklaring, mer förtroende till Thiers än till republiken. Bourgeoisien fruktar demagogien. Dessa meddelanden bekräftades af Rousseau, som tillade att i Bretagne finnes ett mycket inflytelserikt klerikalt parti, som understödes af bonapartistiska embetsmän, hvilka göra republiken allt möjligt motstånd. Testelin afgaf berättelse om departementet Nord. Trots de bonapartistiska embetsmännen och presterskapet, som fortfarande äro det gamla väldet tillgifne, visa dock invånarne icke längre en så afgjord ovilja mot de republikanska åsigterna. Gent emot bönderne använde man de nya tullafgifterna på socker och kaffe som vapen mot republiken. Men Testelin betviflade dock icke, att man skulle lyckas göra för befolkningen klart, att de ökade skatterna hufvudsakligen falla kejsardömet till last. Enligt Cherpins uttalande äro åsigterna i Loiredepartementet, i synnerhet i S:t Etienne, radikala. Så väl prefekterna som gendarmeriet äro bonapartistiska, Malens omtalar ställningen i departementet Drome. Den dervarande bourgeosien vill gerna uppgifva de bonapartistiska ideerne, om enhet och samdrägt på allvarligt sätt upprättas bland republikanerne och desse lära inse, att republiken blott kan befästas genom de moderat republikanska idernas herravälde. Magne finner ställningen i Cöte-1Or förträfflig trots gendarmeriets fiendtliga sinnelag. Brisse ocb Viox beklaga, att prefekten och presterskapet i departementet Meurthe visa sig fiendtliga mot allt, som kan bidraga till befrämjande af republiken. Dnpare berättar, att det republikanska partiet i Savoyen har en hård kamp att bestå mot det af presterskapet understödda bonapartistiska partiet. Tanken på en anslutning till Italien hade icke, såsom man påstått, kommit till tals i Savoyen, och om man öfver hufvud taget hyste någon önskan om att bli skild från Frankrike, var det blott för att ansluta sig till Schweiz. Margaine meddelade, att Thiers hade ett mycket stort inflytande uti departementet Marne, och att venstern näppeligen der skulle ha så många anhängare, om den icke understöddes af presidenten. Marskalk Bazaine, hvilken under titeln I Armee du Rhin nyligen utgifvit en broschyr, uti hvilken han söker framställa sina åtgöranden under senaste kriget i möjligast fördelaktiga dager, har nu fått sina operationer och åtgöranden vid Metz belägring bedömda af den af nationalförsamlingen tillsatta s. k. kapitulationskomiten, Patrie, som meddelar denna underrättelse, knyter dertill föl-jande närmare upplysningar: Regeringen har gjort sig bekant med den af kommissionen afgifna berättelsen och diskuterar i detta ögonblick hvilket beslut hon skall fatta; ty resultatet är i högsta grad ogynsamt för NN RR a a SR Ra