Den förflutna veckan gaf oss litet mer omvexling. Det var icke längre regnet, riksdagen och konserterna, som ensamt bestodo violerna. Vihade också solsken och förhöjda arbetslöner, det förra för oss alla, det senare endast för dem bland oss, för hvilka Plinius uppfann sitt: ne sutor ultra erepidam. Men är det fråga om höjda inkomster, kunna vi gerna göra oss till skomakare allesamman. Den förflutna veckan hann föga öfver dessa artisters ståndpunkt. Den närvarande har gått mycket längre och mycket högre, satt sig på sina höga hästar eller kanske rättare stigit ned från sina höga bockar och börjat en liten strike bland byrkuskarne, men det få vi tala om, när den närvarande veckan hunnit blifva den förflutna. Saken är för öfrigt af stort intresse och rör oss alla, äfven om vi aldrig kunnat lära oss att klacklappa eller att förfrysa utanpå en hyrvagn,