Aftonbladet – 30 april 1872, sida 2

-Thiers halfofticiella organ, Bien public, sifver i anledning af nationalförsamlingens sammanträdarnds följande skildring af den nu varande ställningen 1 Frankrike. Ju flere underrättelser man erhåller från departementen, desto säkrare blifver det, att sakernas närvarande ställning, som blifvit så mycket utskrikei och smädad, likväl ingifver flertalet af befolkningen förtroende. De möfiärkiska försökens nederlag, de våldsamma partiernas maktlöshet ha haft en förträfflig verkan. Sedan landet ingott, stt dem moderata republiken på intet sätt hotar de konservativa iderna, sedan det visat sig, att den vunnit seger öfver hinder och faror under. förhållanden, i hvilka hvarje andan regeiing skulle la dukat under, inser man nu att denna republik, trots alla hinder, Kari lefva, likasom hon kunde öfverlefva alla angrepp med beväpnad hand. Hvad som landet inser, och som börjar blifva dess öfvertygelse, det är äfven bekant för alla våra deputerade. Det är en hemlighet endast för dem som passionen gör blinda: De, sem ledas af egna intressen, känna sanningen, men de söka dölja henhe; Denna allmänna kännedom om ställningen kan göra mycket godt och är egnad att verka lugnande. För öfrigt beror det mesta på nationalförsamlingen. Regeringen har betryggat den allmänna säkerheten; sinnena äro lugna: skatterna ingå ordentligt; affärerna bi gå väl; regeringen behöfs! ver endast framhärda på denna väg och syssel: I sätta sig med de dagliga intressena och landets närmaste behof. Om församlingen förstår att undvika upphetsande diskussioner, om hon icke låter frågor af underordiiad betydelse antaga stora dimensioner, om hon icke inblåndar sig i icke-parlamentariska frågor och nppfordrar regengen att ingripa i desamma, så skall det lugn m råder i landet äfven åteivärda inöm försam lingen. Majoritetens hållning skall, vi tvilla icke derpå, svara deremot. Vi vilja visst icke säga, att det står i församlingens makt eller är hennes pligt att systematiskt undertrycka hvarje interpellation eller hvarje diskussion. Vi vilja blott säga, att gentemot den vunna säkerheten — och dennä säkerhet bar livar och en nationalförsamlingen — landet vill lia lugn, abt hyarjo strid om makten skulle förskräcka det, att det önskar bibehållandet af status quo, att gentemot denna erhållna visshet församlingens hela omsorg måste gå ut på att moderera debatterna, betaga dem deras personliga karakter och framför allt undvika, att man 1 diskussionerna kan irmoda någon sidotanke på att lägga hinder i gen för regeringen eller framkalla någon omstörtning. Courrier de France meddelar att militärauktoriteterna på sista tiden vidtagit sä kerhetsåtgärder i vissa städer i södra Frankrike, i hvilka man icke lyckats undertrycka de socialistiska tendenserna. Så har man t.ex. i Marseille anlagt fästningsverk på höjden af Notre Dame de Ja Garde, söder om staden. Flere artilleridetachemeiter hållas ständigt i beredskap på platån, på hvilka man anbragt några fyra-pundingar, och vid foten af ringmuren äro skiltvakter posterade. I Meilhan-allterna har man nu uppfört en skottvall, som hålles besatt af linietrtipper. Denna vall är försedd med inskärningar och dominerar allterna, Noailles-vägen och Canncebiere. Öfver hufvud skall det knappast linnas någon vigtig punkt af staden, som icke domineras af en skottvall el: ler en liten skans. Från ingeniörkommandot skola också de fastighetsegare i Lyon, på hvilkas grund fästningsverk blifvit anlagda, ha fått en vink om att ingeniörväsendet ämnar hålla dessa verk vid makt, emedan detär meningen att sedermera köpa de tomter, på hvilka de äro anlagda. Franska nationalförsamlingen debatterade den 23 April och antog äfven åtskilliga af hrr Vilfeu, Desjardins och andra framställda paragrafer rörande straff för drycken skap. Församlingen tillade åtskilliga strängare stadganden, såsom att vid tredje gån: gen upprepad förseelse skulle böter ädömas, derefter skulle fängelsestraff tillämpas, och efter fyra ådömda straff skulle den tilltalade förlora rösträtt, förklaras ej valbar till nationalförsamlingen eller till juryman och ej kunna användas i statens tjenst. Under den lifiga debatten höjde sig emellertid flere stämmor mot lagen, bland andra af deputeraden Testelin, hvilken framställde sina åsigter på följande humoristiska sätt: Testelin bekämpar sjelfra grundsatsen i förslaget, såsom stridande mot den moderna brottmålslagstiftningens grundsats, mot statskassatis och den offentliga sedlighetens intresse. (Larm och skratt.) Kriminallagen straffar den, som skadar en annan, men icke den som skadar sig sjelf. Larm.) Kriminallagen straffar icke en inre last. Talaren vill visst icke meddela en förteckning öfver alla slags laster. (Nej! nej!) Menniskoslägtet är bekajadt med en massa sådana. Katekesen ger en kort förteckning öfver dem under namn af dödssynderna. Men hvarför skall man blott välja en bland dem och be raff? Hvarför skall man endast bestraffa omåttgheten, och till och med blott en del af omåttsheten, nemligen det öfverdrifna förtärandet af starka drycker, och icke det af föda i fast form? Det ena är emellertid lika felaktigt som det andra. (Skratt.) I sin egenskap af läkare förstår ig talaren på saken. (Skratt.) Han har ofta st till olyckliga, som varit hängifna åt dryckenpslasten: I kommen stt taga lifvet af erte ha svarat, att de visste det, men de kunde ke afstå från sin olyckliga passion. Och Itron att menniskor, som icke frukta döden, skulle låta skrämma sig af fem dygns fängelse och fem francs böter? En läkare, som framställer en dylik åsigt, är e en praktiserande läkare, eller åtminstone känner han till de länder. der man belägger dryckenskap med böter, Talaren representerar ett departement, der man super ansenligt. (Oväsen och om fortfar länge.) Detta är måhända ursäkt af klimatets stränghet. Brets ne ha många vackra egenskaper, men man kan icke neka, att yckenskapslasten är allmän bland dem. (En S ke mer än annorsti Han har bland pretagniska soldater sett sådana, som blifvit lömda till tjugu dagars fängelse, derför att de vumlat om med kamrater, som supit ihjäl sig. Detta hindrade emellertid icke de öfverlefvande utt supa lika mycket som förut. Straffen göra ngenting till saken; man skulle bli nödsakad utt mångdubbla fängelserna. Det skulle bli en lryg börda för statskassan. I talarens departenent skulle man hvarje söndag finna femton undra brottslingar. (OÖväsen och skratt.) Det ir icke med straff, utan med undervisning man skall söka afhjelpa det onda. Med tiden kunna religionen och filosofien bringa hjelp i denna sak som i så många andra. Fordom dyrkade man Bacchus; han tronade i Olympen, och det var arligt att vara uppstudsig mot honom. Erinren r Orpheus och Penthe (Larm och skratt.) dag tronar han blott i rännstenen och landssgroparne. (Mycket bra! mycket bra!) Talaen anför Noach och en mängd andra höga peroner, såsom Darius och Alexander, hvilka bruade taga sig ett rus, och namngifver äfven en lel förnäma damer, som berusade sig med chamvagne. (Larm och skratt.) Ännu i dag bestrafen I icke den, som hemma berusar sig med fina ycker, utan endast den som är full på gatan; den ämnde är emellertid den brottsligaste af lem båda. (Mycket bra! mvcket hra!) I eder igt till följd)