Aftonbladet – 27 april 1872, sida 3

Ännu ett ord om Läseriet. I Aftonbladet för den 9 Mars börjades en längre uppsats, som fortsattes i samma tidning för den 13 och afslutades den 14, om Läseriet och vidskepelsen, beträffande bvilken uppsats ins. anhåller att få yttra några ord. se Den verklige menniskovännen och älskaren af sann upplysning kan icke annat än helsa såsom välkommet hvarje bemödande, som åsyftar att skingra det okunnighetens, vidskepelsens och vantrons mörker, i hvilket alltför många, i mer eller mindre grad ligga försänkta. Då ins. emellertid för sin del icke kan gilla ofvanstående uppsats är det alldeles icke på grund deraf att han hyser motvilja och fruktan för vetenskaplig pk EDR utan derföre att han anser förf. dels oriktigt definierat ordet -läseris, och derigenom angripit något helt annat än det han velat anoripa, dels, enligt ins. mening gjort sig skyldig till några betänkliga inkonseqvenser och mindre riktiga anföranden till följd af hvilka hans slutsatser också måste blifva något skefva, samt att han sålunda skjutit öfver målet i sitt anfall mot läseriet. — Emedan ins. nu anser sig hafva aplodning hoppas att A. B. vill hafva sanningen fram oci ingenting annat, tillförser han sig att för denna uppsats måtte beredas plats i tidningen, fastän den i åtskilligt förråder en annan åskådning än A. B:s egen. , Beträffande ordet läserisäger fört. gig dermed utmärka sammanfattningen af de meningar och sträfvanden på det religiösa området, hvilkas anhängare sj pläga kalla sig de renlärigar, sväckter, kristligt sinnade, Guds barns 0. ; men att denna förf. definition på läseriet icke är densamma, som på vårt hvardagsspråk och i sjelfva folkmedvetandet gör sig fd lande, och som icke heller håller streck hos förf.. sjelf, synes uppenbarli en derigenom, att fört. genom sin tolkning åf ordet snart sagdt gör hvarje menniska till läsare (ty hvilka kyrkosamfund. sekter och denominationer anse sig icke för de mest renlärige? Vi skulle inom läseriet säkert få inrymma hela den grekiska och den romerska katolska kyrkan ; dessutom hela vår statskyrka förutom mormoner och alla andra sekter); men om -hvarje vårstatskyrkas renläriga ortodoxa bekännare skulle tillhöra läseriet, så skulle fört. med sin definition i sjelfva verket hafva sagt, att hvar och en af Sveriges invånare, med undantag af några få med förf. liktänkande, intet annat vore än än del af den kräftskada förf. ser på det svenska samhället: Korteligen, ingen, vare mer eller mindre tänkande menniska, skall i förf:s definition igenkänna just det mani dagligt tal förstår med läseri och läsare. När ordet begagnas såsom ett kyrkohistoriskt uttryck så vilja teologerna uti detsamma inlägga betydelsen af något skeft, från den sunda, kyr liga uppfattningen stridande och afsöndrande, sjukligt och svärmiskt sektväsen; då deremot ors et på vårt hvardagsspråk egentligen betecknar I ett varmare och innerligare intresse för och uppfattning af kristendomens sanningar. Ja, man får af en hop ytliga, tanklösa rela till och med höra: den eller den har blifvitläsare blott derföre att han t. ex. lagt bort vanan att svärja, supa 0. 8. V. ; ika litetsom läsarne. sjelfva anse alla renlläriga och ortodoxahöra till sitt parti lika rädda äro äfven de allrafflesta af dessa den lärda ortodoxiens och renlärighetens kämpar att bära Idet smädenamnet. Sammalunda kan man ock vara fullkomligt förvissad om, att menniskorna 1i allmänhet icke kalla en hvar, som strider för Tortodoxi och renlärighet för -läsare. Med läsare menas således på vårt språk en person, den der icke blott läser bibeln utan jemväl med sitt hjertas innerliga tro och öfvertygelse omfattar bibelns Häror, samt i sitt dagliga Wij söker tillämpa dessa,