gen icke, såsom vi under den temligen tpprörda scenen i kammaren fattade det, på ett gillande af talmannens uppfattning, utan innehöll densamma en förklaring, att kammaren lät vid talmannens propositionsvägran bero. Men sedan denna ja-proposition hade segrat med 97 röster mot 57, förklarade talmannen, att som intet-annat yrkande hade blifvit framstäldt än på bifall och afslag till det af statsutskottet framlagda förslag till voteringsproposition för gemensam omröstning rörande mantalspenningarnes afskaffande, och då genom kam: marens omröstning frågan om proposition på bifall hade förfallit, återstod endast att hemställa huruvida kammaren afslog utskottets förslag, och blef denna proposition med ja besvarad, till följd hvaraf således voteringspropositionen blef af kammaren afslagen. Vi ha äfven tagit kännedom om lydelsen af det öfver förloppet i Första kammaren uppsatta protokoll och deraf inhemtat, att denna kammare jemväl, ehuru utan votering, förklarade sig låta bero vid sin talmans propositionsvägran. Men här gjorde8 derefter icke särskild proposition på afslag å utskottets förslag, utan ansågs detsamma vara afslaget redan derigenom, att proposition på bifall dertill icke kunde ega rum.