Aftonbladet – 17 april 1872, sida 2

verken sjelfva måtte underlätta frågans lösning. Vid anstäld votering antogs utskottets betänkande med 65 röster mot 42, som önskade bifall till grefve Mörners förslag att borttaga orden rörande medico-filosofiska examen. I Andra kammaren diskuterades till en början och bifölls statsutskottets afstyrkande utlåtande med anledning af K. M:ts proposition angående väckt fråga om öfverlemnande till statsverket af åtskilliga utaf f. d. majoren Aug. Hahr utarbetade karteverk jemte dertill hörande graverade plåtar m. m. För bifall till den k. propositionen uppträdde endast statsrådet Bergström, som framhöll det synnerliga värdet hos åtminstone ett af de i fråga varande karteverken, då det vore med stor omsorg och skicklighet utarbetadt i samma skala, som är bestämd för den blifvande generalkartan öfver landet. Den ersättning, som blifvit föreslagen, vore dessutom jemförelsevis obetydlig, och hvad formen för dess utgående anginge, så kunde med allt skäl antagas, att en person, som redan uppnått 70 års ålder, icke så synnerligen länge skall uppbära den pension, som här icke allenast skulle utgöra lösepenning för den värdefulla frukten af ett mångårigt sträfvande, utan äfven ett rättvist erkännande af detta samma arbetes allmänna gagn, I motsatt syftning yttrade sig hrr Hörnfeldt, Jan Andersson och Helander. De båda förstnämnde åberopade, såsom hufvudsakligt skäl för afslag, chefens för topografiska kåren mindre fördelaktiga utlåtande om dessa arbetens nuvarande värde, dels derför, att de äro föråldrade, dels emedan tryckplåtarne äro i ganska betydlig grad slitna. Hr Helander, som tycktes i allt dela samma åsigt, begagnade tillfället att protestera mot den misstydning, man gifvit tal:s ord, då kartefrågan senast var föremål för kammar rens öfverläggning. Utan nämnvärd diskussion biföllos jemväl samma utskotts afstyrkande utlåtanden med anledning af hr Törnfelts motion angående indelningsverkets ombildande och antagande i sammanhang dermed af en värnepligtslag, hr P. Peterssons om lindring i rustningsbesväret inom provinsen Småland, hr Jöns Anderssons angående frälserusttjenstens utgörande in natura, samt hrr Samuel Johnssons och Sven Andreassons om förlängning af nu gällande vakanskontrakt med rusthållarne vid Smålands grenäådier-bataljon samt vid Westgöta regemente.-Beslutet angående. frälserusttjensten fattades genom votering med 113 röster mot 49, som lemnades för bifall till motionen. Äfven utskottets hemställan om bifall till K. M:ts proposition om anslag af-30;000 rår till reseunderstöd. för besökande af internationella -expositionen i Wien år 1873 samt dess utlåtande med anledning af. K. M:ts tskrifvelse i fråga om pension för telegrafblefvo af kammaren godkända. Ett lifligare intresse gaf sig tillkänna, då frågan om anslags beviljande för befrämjande af tillgodogörandet af de inom riket förekommande fosforförande lager föredrogs. K. M:t hade för detta ändamål äskat ett förslagsanslag af 6000 rdr, hvilket blifvit af statsutskottet afstyrkt, hufvudsakligast på de skäl, att erfarenheten lärt att redan nu den enskilda spekulationen med framgång lagt sig på denna industri, att frågor af förevarande beskaffenhet torde ligga inom området för hushållningssällskapens verksamhet samt att ett anslag af 58,000 rdr utgår till geologiska undersökningar, hvilka utan svårighet torde kunna så ordnas, att de fylla äfven det nu i fråga varande behofvet. Dessa åsigter förfäktades af hr Key, som påminde huru för några år sedan ett anslag af ungefär samma storlek, som det Inu begärda, på förslag af en kammarens ledamot beviljats för understödjande af experimenter med det då så moderna lafbränvinet, Tal. kunde dock icke finna, att staten derpå skördat annan vinst, än den för lafbränvinet influtna tillverkningsafgiften. Bifölles det nu begärde anslaget, kunde det dessutom hända att man af en kommande riksdag önskade anslag för alla möj liga sorts undersökningar — exempelvis för borrning efter stenkol. Vigtigaste skälet för afslag hade dock tal. funnit I deri, att samman vore begärd såsom förIslagsanslag, hvadan ingen garanti gåfves , för att den icke komme att stiga kanske Jända till 60,000 rdr. Med honom förenade sig endast hr Hörnfeldt, hvarjemte hrr Jan Andersson och Ifvarson i sväfvande ordalag förklarade sig hvarken vilja bifalla eller afslå K. M:ts proposition, den sistnämnde dock yrkande återremiss, af fruktan att nu bevilja ett förslagsänslag, som med säkerhet skulle befinnas otillräckligt och derför måste öfverskridas. Bland de talare, som på motsatta sidan yttrade sig, torde i främsta rummet böra -I märkas hrr Nordenskiöld och Edlund, hvilka framhöllo dessa gödningsämnens: stora betydelse för: jordbruket. Den förstnämnde vederlade dessutom utskottets skäl i hvad de angingo de enskilda spekulationernas förmåga att gifva tillräcklig fart åt denna industri samt i fråga om anslagets till de geologiska undersökningarne användande äfven för detta mera rent tekniska ändamål. I samma riktning uttalade sig äfven hr Helander. Hr Kolmodin, som betraktade saken från jordbrukarnes ståndpunkt, erkände den stora roll, de artificiella gödningsämnena numera spela äfven inom det svenska jordbruket, Vore det då icke skäl att, sedan vetenskapsmännen gjort oss uppmärksamma på den rikedom i detta hänseende, som ligger dold i vår egen jord, vi sökte -I göra allt för att påskynda dessframdragaride i ljuset, synnerligast som importen af göd-Iningsämnen med hvarje är är 1 tilltagande. Med honom förenade sig hrr Lyttkens, Sparre, Granlund, O. Jönsson i Kungshult, Schmidt och Fock. hvilken sistnämnde visade med VN AE pra intendenten, majoren A. L. Fahnehjelm,