Aftonbladet – 17 april 1872, sida 2

STOCKHOLM den 17 April. M n Första kammaren har vid sitt förmiddagst lenum i dag varit uteslutande sysselsatt; 1ed behandlingen af frågan om den mediinska undervisningens ordnande. Dess särkilda utskott n:r 2 hade, såsom förut är ändt, föreslagit en skrifvelse till K. M:t i yfte dels att omfånget af den medicinska reliminärexamen (med, fil. examen) måtte nskränkas, så att de medicinska studierna å kortare tid må kunna fulländas, dels att Jarolinska medico-kirurgiska institutet må å rättighet att förrätta teoretisk (medicine andidat)-examen. Diskussionen öppnades af grefve H. Hanilton, hvilken lade en synnerlig vigt på ammanhanget mellan de olika vetenskapssrenarne och studiet af de samma samt derör ej ville skilja de medicinska från de öfiga universitetsstudierna. Af samma orsak völl han ock strängt på den humanistiska vildning, som läkaren genom den medicoilosofiska examen ansågs inhemta. Dock önskade äfven han en utsträckt verkningscrets för Carolinska institutet och föreslog : lerför en skrifvelse med anhållan det K. M:t. ville taga i öfvervägande huruvida icke de oraktiska kliniska öfningarna vid universiseten borde föregå den teoretiska examen, vilken skulle kunna afläggas antingen inför wniversitetens medicinska fakulteter eller vid Carolinska institutet. Tal, villel således medgifva det sistnämnda läroverket full examinationsrätt, men förbehålla åt universiteten den grundläggande teoretiska läkarebildningen. Hrr Dickson och Nordström yrkade afslag å betänkandet. Den förre ansåg nemligen läkarebildningen för närvarande särdeles Sod samt K. M:t mer kompetent att bedöma, saken än riksdagen, hvarför en skrifvelse vore oberättigad. För öfrigt förordade tal. skiljandet af undervisningsoch pröfningsskyldigheten samt nedsättandet af enjl särskild examenskommission, som skulle tvenne gånger om året genom under två månader fortsatta prof förrätta examina. Slutligen antydde han ock önskvärdheten af att läkare från de olika skandinaviska länderna -erhölle lika rättigheter. Den senare tal. åter ingick i en historik öfver Carolinska institutets uppgift med afseende A läkarebildningen, hvilken han påstod all tid hafva varit en blott praktisk. Genom 1861 års stadgar, med hvilka Carolinska institutets lärare förmäldes vara fillkomligt belåtna, hade den utsträckts derhän, att samtlige medicine studerande efter aflagd teoretisk examen här skulle inhemta sin vetenskap i mera objektiv ordning, och ansåg tal. den nuvarande anordningen. så l förträfflig, att intet afseende borde fästas vid hr Diss Olof Larssons förslag att deri få en ändring. Hvad angick utskottets betänkande, erhöll det vitsordet att vara affattadt med talang och elasticitet. Dock var det fullkomligt oberättigadt att yttra sig angående medico-filosöfiska examen, eme: dan Andra kammarens beslut, som föranledt utskottets nedsättände, ingenting derom nämnt. je Den sistnämnda anmärkningen framhölls än skarpare af. grefve C. G. Mörner, som föreslog att de på denna examen syftande uttrycken måtte uteslutas. Utskottets förslag försvarades åter af grefve Erensvärd, hr Hallin, grefve af Ugglas, frih. Bildt, hrr Berlin och Bergstedt. Särskildt framhöll dessa talare riksdagens rätt att i denna fråga göra en framställning till K. M:t, som behöfde ett stöd af riksdagen, hvilken stod emellan och utanför de olika fordringar och passioner, som i densamma gjort sig gällande. Med statistiska uppgifter visades, att läkarebildningen i vårt land tager allt för lång tid, då medelåldern för examinerade läkare är 31!e år. Grefve Hamiltons förslag ansågo de innebära flera olägenheter, i synnerhet derför, att den förberedande kliniken ej kunde eller borde skiljas från undervisningen. Ju mer demonstrativ undervisningen blifver, desto flere läroverk fordras äfven, och åt dem, som finnas, bör den största möjliga frihet lemnas. Specielt bemötte hr Bergstedt åtskilliga af hr Nordströms uppgifter, och förklarade sig ej anse för riktig att de medicinska fakulteterna ensamma skulle meddela den teoretiska bildningen och Carolinska institutet endast en sublimerad praktisk. Ty just då skulle det förfalla till en rutinskola, då den nu är verkligt medicinsk akademi. Och då kammaren vid nedsättandet af sitt särskilda utskott just uttryckt sin önskan att få hela frågan om den medicinska undervisningens. ordnande. utredd, hade utskottet ock varit fullt berättigadt att taga densamma i betraktande -ur olika synpunkter, Äfyen hr Bydin förordade bifall till .utskottets förslag, emedan det utgått från den studerande ungdomens intresse, som fordrade att denna stridsfråga, hvilken alstrat misstroende mellan lärare och lärjungar, skulle få sin lösning, Det vore vetenskapen, ej professorerne, som lärjungarne borde studera, och derför vore ock önskligt att de studerande vid de olika läroverken för en gemensam auktoritet finge aflägga en gemensam examen. Statsrådet Wennerberg uttryckte också varma sympatier för det framställda förslaget, hvari han såg en möjlighet tilllösning på fredlig väg af en gammal stridsfråga. Helst ville han åt de olika läroverken gifva full frihet och oberoende. .att utveckla sig både med afseende å lärarekrafter och materiel, men kan en lösning fås på samverkans väg, så ville han ock medverka härtill, Dock fordras härtill enighet och tillmötesgående från de särskilda vetenskapliga institutionernas sida, hvarpå mera beror än på hådae K M-t och rikadaoen. Tal slutade der