Aftonbladet – 17 april 1872, sida 2

HÅLVÄGEN VID BEECHHURST DENE MRS HENRY WOOD. ÖOfversättning af Thora IHammarsköld. ) Den smygande Indianen är värre än den djupaste skog numera, så tyst och ödslig; svarade Emma med en viss harm. Folktomt är der jemt och mycket mera nu, för snön, som stänger vägarna. Sedan jag kom, har jag ej sett en lefvande menniska, mera än Black och Sam Pound. Black han är trumpen och sur och säger aldrig ett ord, och den andra vet att han gör bäst om han tiger, i fall jag ej befaller honom att. tala. Hvem skulle der ha berättat mig om något bröllop ? Vi skola ha en stor middag i morgon, sade Susanna, ifrig att få berätta. De vända upp och ned på allting der hemma. Jag kan ej begripa hur det. skall gå, om inte squiren kommer hem, Det berättas att inga vagnar ännu gå fram på stora landsvägen, sade Harry Cole. Vi skola likväl hoppas att de komma fram innan bröllopsdagen. Ja, nog göra de så, sade Susanna förtröstansfullt, Så fort vigseln är förbi, resa de nygifta till Frankrike och Paris. Miss May, tänker inte på annat. Åh, kors! utbrast Emma Geach. Unga squire Scrope, kan jag tro. Miss Charlotte Scrope blir brudtärna, fortfor Susanna, som nu kommit alltför mycket i farten att berätta, för att höra frågan. Hon och miss May skola, båda två, vara hvitklädda, men miss May skall F) Sö A. B. M 122, 2—47, 49—6B, 10—87