Aftonbladet – 16 april 1872, sida 3

Article Image
SJOPSER SRART RAS AST HLAGAR 65 DM VKBLDUE ELM Vär REA dyr tid, upplösning af kyrka och stat och strax derefter denna jordens sorgliga undergång? EEE Från en äldre, af oss högt aktad militär ha vi, med begäran om införande i bladet mottagit följande insända artikel rörande den på riksdagen lyckligt afgjorda frågan om legningsoch friköpningsrättens afskaffande, hvilken artikel, såsom våra läsare finna, står i den mest fullständiga strid mot de åsigter, som vi länge och med ifver förfäktat. Insändaren skrifver post festum öfver sin uppsats och deri har han fullkomligt rätt, ty nu är den saken så utagerad, att ett argumenterande för eller emot är minst sagdt öfverflödigt. Men vi äro öfvertygade, att äfven om ett uttalande af denna art hade sett dagen före sakens behandling i kamrarne icke en enda ledamot skulle deri funnit någonting, som i ringaste mån kunnat inverka på hans åsigt. Den ärade författaren står med hela sin tankegång så qvarien förgången tid, att han icke förstår nutidens uppfattning och resonne-: menter, liksom den nu verksamt lefvande och handlande generationen så litet kan förstå hans argumentation, att den, ehuru grundad såsom den är på djup och allvarlig öfvertygelse, måste förefalla dem alldeles obegriplig och rent af absurd. Mången skall utan tvifvel vid läsningen af nedanstående utropa:är detta det bästa och grundligaste, som af en gammal, i militäriskt hänseende högt bildad och sakkunnig man kan sägas emot den allmänna värnepligten, då innebär sådant i sjelfva verket en visserligen mycket indirekt, men dock ganska kraftig hyllning åt denna stora princip. Post Festum i frågan om Legningsrättens upphäfvande. Det finnes få frågor mera genomgripande än denna. : Den har också mer än en gång varit väckt och man hoppades att den ännu nå-: gon tid skulle få hvila. : Men så skedde ej. Redan under en af de första motionsdagarne väcktes frågan inom : Andra kammaren. Få dagar derefter uttryckte krigsministern inom samma kammare sina egna och kollegers sympatier för henne. Derefter tillstyrktes motionen af lagutskottet. Nu är den preliminära behandlingen deraf inom riksdagen börjad. Och tiden synes således vara inne för att om allt detta säga några ord. Vi ligga ej, såsom man kallar det, i affärerna och sakna således all personlig kännedom om ställningen inom riksdagen. Man har likväl sagt oss, att tankarne inom densamma i denna fråga äro delade, Inom den Andra kammaren tror man en del af ledamöterna — under den förutsättning att genom legningsrättens upphäfvande de s. k. bildade klasserna skulle få ett personligt intresse mot all utsträckning af beväringsöfningarne — skola votera för utskottets betänkande, under det en annan del deraf — under förutsättning af att herrarne nog skola hitta på något sätt att hjelpa de sina, samt att således icke allenast afsigten skulle förfelas, utan äfven antagandet medföra många obehag — skola votera deremot. Inom den Första kammaren, som i det hela taget i denna fråga befinner sig i samma l ställning som R. och A. vid 1812 års riksdag, tror man, att ehuru majoriteten ej villj: saken, betänkandet ändå möjligen blir an-) taget. Och dessa förhållanden i sin helhet borde ej antyda någon synnerlig sannolikhet för betänkandets antagande, Men nu blanda sig i denna fråga äfven så kallade politiska konsiderationer med alla sina mer eller mindre lofliga passioner. Nu finnas inom båda kamrarne personliga tycken och rancuner, som måste tillfredsställas; nu är det så lätt och så behagligt att slå omkring sig med stora ord om orättvisa mot de fattiga m, m, Nu betraktas denna fråga om legningsrätten måhända ändv ej utan skäl inom båda kamrarne såsom ett af de bästa beten vid popularitetsfisket — hvilket ingen af dem vill försaka, men som deremot båda mycket gerna vilja spela bort utur kamratens händer. feg S Nu begagnasg atslaget på motionen, hvilket båda kamrarne i det hela önska, endast såsom ett bollspel, säkerligen ganska underhållande för dem, som deri deltaga, till och med rätt intressant för dem, som blott se på. Och vore man endast säker på hvarest bollen skulle slå ner, så vore leken temligen oskyldig, Men nu ligger det inom möjlighetens gräns att under detta spel en eller annan oskyldig voterings-sedel, godmodigt eller lättsinnigt inkastad i urnan, der förvandlar sig till en frikula, samt att svenska folket vaknar en vacker morgon, utan att ana att det fåttl: betala detta sina representanters nöje med att mot sin egen vilja befinna sig under den absoluta värnepligtens milda spira, Och deruti ligger faran. a Vi skola ej trötta våra läsare med dissektionen af ett betänkande, som inom 23 rader, af hvilka 20 blott innehålla fraser, tyckes hafva trott sig ha utredt en fråga af sådan omfattning som denna, som för kolar ritengs skull icke försinått en och annan osanning och hvars bästa argument är ett af ett n. Vv. statsråd, för logningsrättens upphäfvande givet förord. Vi skola ej heller ingå i någon undersökning om huruvida utskottet fullgjort sin pligt att utreda frågan eller huruvida de argumenter, som utskottet ansett vara goda nog åt kammaren, äfven äro det; Lika litet skola vi orda om de mera stora än förståndiga eller ridderliga ord, som yttrades vid frågans första behandling, Allt detta öfverlemna vi åt hvv nilodama I.

16 april 1872, sida 3

Thumbnail