Aftonbladet – 16 april 1872, sida 3

mera värda ett godt löje, uttalas mycket aktningsfullt, intet särskildt nämndt och intet glömdt. Men hvad säges om namnet Minchhausen? Fråga Alexander von Minchhausen,den forne hannoverske statsministern, Philip Otto von Minchhausen, den kände romanförfattaren, m. fl. af samma namn. Ingen af dem är den famöse Mänchhausen, som. blifvit så ryktbar för sina fria fantåsier och synnerligen för det sätt, hvarpå bibliotekarien Raspe berättade dem för den engelska publiken i sin, år 1785 utgifna bok: Baron Munchhausens narrative of his marvellous fravels and campaigns in Russia. En ny upplaga har nu utkommit på svenska, på F. C. Askerbergs förlag, och skall sannolikt åter finna en: vidsträckt läseskrets. Denne Minchhausen är odödlig, under det alla de andra, i tiden mycket mera framstående, sannolikt snart glömmas. Minchhausiader kunna för öfrigt uppstå olika former och berättas på mycket olika sätt, antingen med leende min eller med en mycket trumpen, till och med på ett sätt, som kan göra anspråk på djup vetenskaplighet. Våra läsare hafva kanske icke gifvit akt på dr E. Clasons broschyr om Medivinska undervisningsfrågan. Detvore onekligen skada. Broschyren förtjenar att gömnas såsom ett kuriosum från senare hälften vf nittonde århundradet. Dr Clason har helt enkelt och helt djerft försökt visa, att om Carolinska institutet skulle erhålla rättiget att, såsom så väl Andra kammaren, som Första kammarens tillfälliga utskott nu föreslagit, anställa medicine kandidatexamen och ifven licentiatexamen, skulle deraf följa de nedicinska fakulteternas och dermed universiteternas undergång. Hemska tafla! Månne nan icke äfven har att vänta hunger och lyr tid, upplösning af kyrka och stat och strax derefter denna jordens sorgliga undersång? En NA Ae