STOCKHOLM den 2 April. is )m bevillningstaxering i Norroch Westerbottens läns lappmarker. Med anledning af en motion, väckt af ropresentanten i Andra kammaren för Hernösand, Umeå, Piteå och Luleå, landshöfdinsen E, W, Almävist, har bevillningsutskotLet i afgifvet betänkande, nir 7, tillstyrkt: att riksdagen må på det sätt bifallak! förevårande motion, att riksdagen ijk. underdånig skrifvelse anhåller, det K.jde M:t täcktes låta vidtaga de förbere-he dande åtgärder, som erfordras för attjike bevillningstaxering må i Norroch sv Westerbettens läns lappmarker kunna jer införas, samt derefter till riksdagen af afgifva nådig proposition om de an-1m ordningar och inrättandet af å? tjen-ltj ster, som för genomförandet af den föreslagna förändringen kunna befinspås af behofvet påkallade. . För den, som är obekant med Lappmarkens förhållanden, måste den i fråga Varande motionen vara anslående. Det är ju fråga om att skänka utsträckta politiska g; rättigheter åt svenska medborgare, som deraf varit i saknad och som uppgifvas eftersträfva sådana rättigheter. Det är visserligen icke omförmäldt, huruvida samma medborgare önska tillämpning af det medel, som motionären föreslagit för målets ernående, eller införandet af bevillningstaxering; men införandet af sådan taxering kan ju antagas förorsaka statsverket en ökad inkomst, betydligt öfverstigande kostnaden för sinrättandet af de nya tjenster, som för genomförandet af den föreslagna förändringen kunna befinnas vara af behofvet påkallade. Motionens syftemål kan följaktligen tyckas vara sådant, både ur rättvisans och nyttans synpunkt, att det hos mången torde framkalla undran deröfver att man ej förr det sett. Någon förundran kunde det äfven väcka, att förslaget utgått från en stadsrepresen-l, tant samt att representanterna för lands-, bygden i de båda länen ej hafva någon ddll, i saken, ehuru vid indelning i valkretsar, ; folkmängden i Lappmarken tagits i beräk-4 ning; under hvilka omständigheter det sy-, nes hafva ålegat samma representanter attj; t 1 ; i f 1 1 i första rummet vara betänkta på att utverka saknade och — såsom motionären uppgifver — eftersträfvade politiska rättigheter åt Lappmarkens invånare. Att samma representanter ej framkommit med likartadt förslag kan således anses ej tala mycket till fördel för deras nit att bereda rättvisa åt invånärne i respektive valkretsar. Den omständigheten slutligen, att Lappmarkens invånare vändt sig med de uppgifna framställningarne till en stadsrepresentant och icke till fina egna riksdags-. män, gör saken ännu mera egendomlig. Alla dessa besynnerligheter finna dock måhända . sin förklaring, om man tager något närmare kännedom om förhållandena, och det skallj. kanske då äfven visa sig, att de i motionen förekommande uppgifterna om de af förslaget berörda menigheternas önskningar torde grunda sig på något missförstånd. Innehållet af några äldre förordningar rörande Lappmarken, för hvilka vi här skola i korthet redogöra, synes åtminstone gifva starka anledningar ifrågasätta, att det här kan anses vara fråga om enskild, kontraktsenlig Trätt, och att följaktligen den åtgärd, som af motionären åsyftas och som af bevillningsutskottet i viss mån tillstyrkes, icke kan ensidigt beslutas af den ena parten i aftalet, utan att den andra parten dertill formligen gifvit sitt samtycke. Genom K. M:ts Placat, angående Lappmarkernas bebyggande, dat. Kalmar slott den 27 September år 1673, är stadgadt, bland annat: Sedan på det andre svenske och finske uti Westeroch Österbotten samt Ångermanland och Jemtland boende måge dess hellre låta sig öfvertala att flytta till Lappmarkerna 1 berörde landsorter och sig dersammastädes husligen nederlåta och de boställen upptaga som de finna beqväme, och dem till den ände kunna blifva inIrymde, hafve. Vi demsamma med särdeles friheter benåda velat, efter som Vi härmed och i kraft af detta Vårt öppna bref dem benåde, gifve och förunne efterföljande vilkor och friheter, som äro att de på 15 års tid må njuta förskoning för alla skatter -och utlagor, ehvad namn de hafva kunna, men efter förloppet af bemälda frihetsår icke läggas för högre skatt än sjelfva lapparne, med hvuka de öfver allt göras tike och till följe deraf blifva frie för fnekteskrifningi alla tider: befallandes härmed allvarligen Våre landshöfdingar och befallningsmän der å orten, samt alle anäre, som der i nagon måtto angå kan, och :lför Vår skuld vele och skole göra och låta, att de dessa berörde åboer härvid behörigen handhafve, icke låtandes dem något mehn, hinder eller inäng häremot tillfogas nu eller i tillkommande ider. Ännu tydligare omförmälas de rättigheter, som blifvit tillförsäkrade kolonister i Lappmarkerne i K. M:ts förnyade plakat om Lappmarkernes bebyggande och de förmåner och fribeter som de, hvilka sig der nedsätta, åtnjuta skola, dateradt Kongsör den 3 Sept. 1695, der det heter, efter det förstberörde plakats innehåll blifvit omförAf den Konungsliga omsorg, som Vi draga om berörde Lappmarks beh onnde öch till act så mycket ;uer uppmuntra Uem, som sig der redan cdersatt eller ärna der att nedersätta, hafve Vi i Nåder godt funnit förrberörde Vårt nåIl diga Plakat härmed att iterera och förnya, såle-I des att Vi, i kraft åf detta Vårt öppna Nådiga Bref, krafteligen försäkre, att de som sig i Våra Lappmarker antingen allaredan husligen neder( låtit eller härefter nederlåtandes varda, skola ifrån den tiden de sig redan nedersatt eller neAörsättandes varda, åtnjuta 15 års frihet för alla skatter och utlagor, ehvad namn de hafva kunna, allenast att de efter berörde frihetsårs förlöpp till ett visst skattläggas. i proportion af de ägor, som de häfda, och nyttja, men undslippa 8 leljest, lika som andre Lappar, mantalspenningar och knekteskrifning tillika med annat extra ormaa