Aftonbladet – 25 mars 1872, sida 2

STOCKHOLM den 25 Mars. Andra kammaren fortsatte och afslöt i fredags afton behandlingen af lagutskottets: betänkande om de ifrågasatta ändringarne il kommunallagarne. Frågorna om kyrkoherdes ordförandeskap i skolråd och om närmare bestämmande af begreppet kommunens gemensamma hushållsangelägenheter gåfvo dervid anledning till vidlyftiga debatter, hvilka höllo kammaren samlad till närmare midnatt. I den vid flera föregående riksdagar behandlade frågan om kyrkoherdes ordförandeskap i skolråd hade, såsom läsaren torde erinra sig, lagutskottet nu tillstyrkt en sådan förändring af dithörande stadganden i förordningen om kyrkostämma och skolråd, att kyrkoherdes sjeltskrifvenhet till ordförandeskapet i skolrådet skulle upphöra. Emot detta förslag uppträdde i Andra kammaren hrr Rundgren, v. Geyer, Almqvist, J. E. Ericsson, Lithner, A. Rundbäck och frih. af Schmidt. Samtliga dessa talare förordade deremot antagandet af det af hr Faxe vid 1868 års riksdag afgifna och nu på framställning af frih. Nordenfalk af Första kammaren antagna förslag, som bibehåller sjelfskrifvenheten såsom regel, men öfverlemnar åt stiftstyrelsen att förordna annan ordförande, derest denna styrelse, på anmälan af kyrkoherden eller eljest, dertill finner skäl. — För utskottets förslag, hvilket slutligen utan votering af kammaren bifölls, uppträdde deremot hrr Ribbing. And. Pehrsson, Sam. Johnsson, Hedin, S. Nilsson i Österslöf, Ifvarsson, J. Jönsson och Törnelt. f Då kamrarne sålunda i denna fråga fattat skiljaktiga beslut, återstår att se om lagutskottet skall göra något försök till sammanjemkning, hvartill dock utsigterna icke synas mycket lofvande, eller om frågan äfven denna gång skall komma att falla. Det af lagutskottet, med anledning af hr Ehrenborgs motion framställda, af Första I kammaren redan förkastade förslag, att riksdagen skulle hos K. M:t begära en proposition med förslag till sådan ändring eller förklaring af kongl. förordningarne om komI munalstyrelse i stad och på landet, att de ärenden, hvilka böra hänföras till kommunens gemensamma ordningsoch hushållningsangelägenheter, måtte blifva närmare beI stämda i sådan syftning, att kommunerna förhindrades att befatta sig med sådana företag, som, om de också indirekt medföra gagn för flertalet af kommunens medlemmar. likväl icke afse att fylla mera allmänna kommunalbehof, blef äfven af Andra kam maren, med 67 röster mot 30, afslaget. Emot detsamina uppträdde i denna kammare hri Asker, Ribbing, N. Larsson i Tullus, Öst man, Tjernlund, grefve Sparre och Leijer. De skäl, som anfördes mot förslaget, voro dels att det åsyftade en inskränkning af kommunernas sjelfbestämmelserätt och inne bure ett slags omyndighetsförklaring å de ras sida, dels ock att det svårligen skulle vara möjligt för K. M:t att föreslå några närmare bestämmelser i här antydda hän seende, då utskottet sjelft icke lyckats ens antydningsvis angifva deras omfång och be skaffenhet. Hrr Ehrenborg och Carlen, hvilka förordade förslaget, ansågo det icke vara tvifvelaktigt att förslagets syfte vore, att stäfja den växande fart, hvarmed kommu nerna, till men för de skattdragande, kasts sig in i jernvägsföretag. Slutresultatet af kamrarnes förhandlin gar rörande de vid denna riksdag ifråga satta ändringar i kommunallagarne är såle des, att alla derom väckta förslag redan blifvi definitivt förkastade, med undantag af det häl ofvan omförmälda, rörande kyrkoherdes ord förandeskap i skolrådet, med afseende å hvil ket kamrarne fattat skiljaktiga beslut, til hvilkas sammanjemkande utsigterna synar vara ganska ringa.