Aftonbladet – 25 mars 1872, sida 2

äkenskaper från början af drottning Vic-a orias regering. Derefter undersökte hanu: örhållandet med de ärftliga inkomsternal po ch inkomsterna af hertigdömet Lancaster hp ch sökte visa att de äro statens egendom le, ch attdet nuvarande arrangementet med de-l a, samma är att anse som en obehörig fiktion. po Då han var inne på detta ämne, återtog hank sitt yttrande om att drottningen icke betalade någon inkomstskatt och betygade sin ledsnad öfver sitt misstag i detta hänseende. Han uppgaf flere skäl för lämpligheten aflti att företaga en undersökning af civillistansy utgifter redan under den nuvarande rege-ln ringen — t. ex, den allmänna tron att drott 1; ningen samlat stor förmögenhet, dotationerna åt prinsessorna, hvilka han förklarade sakna alla prejudikater, och den hemlighetsfullhet, t som iakttages i fråga om kungliga testaf menten, och som gjorde det omöjligt att få J reda på suveränens enskilda förmögenhet. De enda invändningar mot motionen, somls kunde göras, vore den föregifna minsk-1 ningen af civillistan och frånvaron af allalr skuldfordringar, men det första, förklarade lr han, var icke sannt och det senare hörde icke hit. Slutligen betonade han nödvändigheten af att företaga en undersökning i betraktande af den allmänt utbredda öfvertygelsen att under kronans skydd stora summor förslösades. Premierministern Gladstone bestred exakthsten af Dilkes undersökningar angående civillistans utgifter sedan början af drottningens regering och framhöll, att drottningen icke vore inför parlamentet ansvarig för användandet af civillistan. Auberon Herbert försvarade Dilkes motion äfvensom hans : föregående uppträdande i Newcastle och ut-. talade sig på samma gång för republiken, l. men mottogs med ett skrän, som för enl. stund gjorde det omöjligt att höra honom. : Fawcett förklarade, att han för ett år sedan. skulle .ha voterat för förslaget, men att han. nu, då det framträdde i sammanhang medl: Dilkes tal i Newcastle, hvilket han heltj. och hållet ogillade, skulle votera emot detsamma. Frågan om republik borde icke ba-l. seras på ett eländigt kif om civillistan. Efter en stormig diskussion, under hvilken några medlemmar lemnat salen och talmannen endast med mycken svårighet kunnat upprätthålla ordningen samt efter det att först ett förslag att ajournera diskussionen blifvit förkastadt med 261 röster mot 23, förkastades Dilkes motion med 276 röster mot 2. Fr ( . ; Pariskommunens födelsedag, den 18 Mars, hvilken i Paris aflopp utan alla oroligheter, var af sällskapet Internationales generalråd i London afsedd att firas på ett synnerligen ståtligt sätt. Denna ädla afsigt misslyckades dock helt och hållet. Till skådeplats för festen var utsedd S:t Georgshall vid Langham-Place och följande resolutioner voro dervid förberedda till antagande: 1) Oförmågan och brottsligheten hos de i hela Europa genom sitt hat mot de arbetande klasserna förenade medelklasserna hafva dömt det gamla samhället såväl under monarkisk som republikansk regeringsform; 2) Församlingen ser i den på den 18 Mars 1871 framträdande rörelsen gryningen till den stora sociala revolution, hvilken skall befria menniskoslägtet från klassväldet; 3) Alla regeringars korståg mot Internationale och skrämseln hos mördarne i Versailles läfvensom hos deras preussiska besegrare bevisa tomheten af deras seger och ådagalägga, att en hotande arme-af hela verldens proTletariat samlar sig bakom ryggen af sin hjeltemodiga förtrupp, hvilken krossades genom I Thiers och Wilhelms af Preussen förenade tstridskrafter. Men i Georgshall kommo emellertid icke dessa resolutioner att antagas. IDE de inbjudna medlemmarne af InternåTtionale, Londons demokrater och kömmunTI flyktingarne, anförda af hrr Jung, Ranvier, Delahaye, Lissågray och Carl Marx klockan låtta infunno sig vid dörrarne till salen, visade det sig, att inträdet icke var lika fritt som det språk dessa herrar bruka föra. Egaren hade nemligen ändrat åsigt och lät till kännagifva att icke något demokratiskt möte kunde få ega rum i hans lokal. Naturligtvis uppstod stor förbittring mot värden; men icke desto mindre var den tillämnade festen omöjliggjord. Emellertid firade en lJannan skara kommunister en fest i dens. k. I Science-hall. Vid-denna fest presiderade Dupont; f. d. medlem af kommunen. Dupont höll ett kort och temligen moderat tal; Landeck, delegerad af Marseille-kommuI nen, lemnade en historik af upproret. MöItet var lugnt men tråkigt, påstås det af personer som deltagit deruti. Enligt Times Berlinkorrespondent har Irlyska regeringen beslutit att åter löppna Sebastopol såsom militärisk loch kommersiel hamn. Baracker, arseI naler och dockor. för. reparerandet af krigsI skepp skola der byggas, och alla vikar och Tinlopp på den krimska halfön skola skyddas genom forter, men endast några få — om lens några — befästningar skola uppföras i det inre af halfön. ) Det preussiska herrehuset har: en hälligt och utan debatt. antagit finanslagen för 1872, Under församlingens starka bifall upplyste finansministern, att enligt beI räkningar skulle uppstå ett öfverskott af 142 millioner thaler, hvilket i förening med :Iden upphäfda preussiska statseller rättare I krigskassan utgjorde en summa af 44!2 I millioner, som skulle användas: till amorteIring af statsskulden: Från Calcutta telegraferas den 17 dennes till Times: Vicekonungen lord Mayos mördare, Shir Ali, hängdes förliden tis dag. Han förklarade kort före sin död, att Ihan hade beslutit att mörda både vicekonungen och general Stewart, och att han, då kanonerna tillkännasäåfvo vicekonunoens an