Aftonbladet – 22 mars 1872, sida 3

frånvaron af sådana mellanformer en veder läggning af hypotesen? Jag hoppas, att du icke anser det för en predikan, om jag fäster din uppmärksamhet på, att den genomförda darwismen leder till tron på två gudar: materien och slumpen. I en äldre tid antog man ett naturförnuft, som verkade efter eviga lagar, och som, ehuru ursprungligen omedvetet, dock med inre nödvändighet arbetade sig upp till medvevetande i menniskosjälen. I nafven gått icke ett steg framåt till ett lefvande medvetande om tingens uppkomst utan ett steg tillbaka till tillfälligheten. Häpnen I öfver naturens visa inrättning, strax nedtysten I eder egen förundran, strax sägen I: det är en tillfällighet; tillfälligheten förmår oerhördt mycket på millioner år. Ur stånd att uppgifva genom hvilka tillfälligheter den ena arten förvandlas till en annan, inskränken I eder till att påpeka den oändliga rikedomen af former och öfvergången från den enkla till den mera sammansatta. Men så länge I icke kunnen gifva någon upplysning om vilkoren för förvandlingen, berättigar eder vetenskapen icke att påstå, att en förvandling från en art till en annan är ett verk af tillfälligheten. Har du väl öfvertänkt, hvilket inflytande på uppfattningen af menniskolifvet och samhället den åsigten måste ha, att menniskan är skapad icke till — Guds, utan till en markattas afbild? Har du tänkt på, huru vackert denna åsigt samverkar med vilda rörelser, som gå ut på att omstörta de grundpelare, på hvilka staten och familjen hvilar? Du ler — jag tycker mig se ditt öfverlägsna leende; du säger — jag tycker mig höra din röst: Vetenskapen måste gå sin lugna gång, obekymrad om resultaten; endast på detta sätt bryter sig sanningen väg, och endast sanningen kan gagna menniskoslägtet? Nå väl, må så vara! Men kalla dock icke chimeriska gissningar för vetenskapliga resultat? En man kan vara en stor naturforskare; han kan ha de mest omfattande kunskaper, den finaste blick för iakttagelser och den skarpsinnigaste kombinationsförmåga; han kan vara en pålitlig vägledare i fråga om alla detaljer; men om samme man genom en kedja af ologiska, ovetenskapliga slutsatser gör ett språng på vetenskapens område för att komma till tinsens första ursprung, så följ honom icke! Enligt min tanke finnes det endast ett enda 1aturvetenskapligt sätt, hvarpå en förvanding från en art till en annan kan bevisas, remligen det att åstadkomma förvandlingen. Im du derföre har en innerlig öfvertygelse mm menniskans härstamning från apan, så nrätta — jag upprepar det — en akademi för att åstadkomma förvandlingen. Du sakar icke medel härtill. Darwin skall utan fvel bistå dig med råd och råd. Kan du nka dig någon stoltare grafskrift än dena: Han var den förste, som förvandlade en narkatta till menniska!