Aftonbladet – 18 mars 1872, sida 2

nera icke eger rum; samt statsutskottets illstyrkande hemställan med anledning af jande af K. M:t gjorda framställningar. remligen om afsöndring af jord från Sånga prestbord till utvidgning af Sånga-mo exercisplats i Westernorrlands län, om dylik afsöndring från f, d. kaptensbostället Torp till byggnadsplats och planteringsland för en folkskola i Långseruds församling af Wermlands län samt om försäljning af ett postverket tillhörigt hus i Upsala stad. En kort öfverläggning uppstod deremot med anledning af lagutskottets hemställan om afslag å hrr Sjöbergs och Fredriksons motioner om förändrade stadganden till betryggande af egande-, pantoch nyttjanderätt till fastighet. Motionärerna, som uppträdde till försvar för sina respektive förslag, bemöttes af grefve Sparre. Genom votering bifölls slutligen med 103 röster mot 43 det af bevillningsutskottet tillstyrkta förslaget om sådan förändring af stämpelpappersförordningens 6 3, att hädanefter handling, hvarigenom eganderätt till fast egendom öfverlåtes, skall beläggas med stämpladt papper efter taxeringsvärdet eller efter den summa, öfverlåtelsehandlingen innehåller, i fall denna är högre. Dettaförslag godkändes på yrkande af hrr Almqvist, Sv. Nilsson i Osterslöf, frih. Foch, P. Olsson, Gustafsson, Rylander, O. B. Olsson, samt A. P. Andersson (motionär i ämnet). För bibehållande af det gamla stadgandet talade hrr grefve Sparre och Ola Larsson. De talare, som yttrade sig för bifall till den föreslagna förändringen, anförde såsom hufvudsakligt skäl derför, att taxeringsvärdet i allmänhet vore en mera tillförlitlig värdemätare än köpeskillingen, som ofta omfattar äfven lösören. Grefve Sparre åter anförde såsom grund för sin åsigt ett exempel, huru en egendom, som varit taxerad till j: 9000 rdr, betingat ett pris af endast 400 rdr. l. Hr O. Lasson tycktes motsätta sig förän:l: dringen egentligen af det skäl, att derige-: nom en oskälig tillökning skulle uppstå i häradsskrifvarnes sportler. Samliga de sistnämnda ärendena äro redan tillförene af Första kammaren på enahanda sätt afgjorda. presse nm TD pt fd bt AA Rn AD DR AO DR Et tb Ht rg a BD Ng — Vid behandlingen i lördags aftonplenum uti Första kammaren af åttonde hufvudtiteln biföllos samtliga punkter med undantag af den 25:te. Någon nämnvärd diskussion egde ej heller rum annat än rörande just denna och näst föregående punkt. Vid föredragning af den 24 punkten, hvari statsutskottet afstyrker en af hr Bergstedt väckt motion om ett anslag af 115,800 rdr för dels tillbyggnad af bibliotekshuset i Upsala, dels en värmelednings införande i det samma, uppträdde först hr Bergstedt med den anmärkning, att hans motion blifvit mindre vänligt behandlad af utskottet, då det samma, om det ock ej nu ansett sig böra tillstyrka anslaget, kunnat gifva en antydning om att saken dock i en framtid borde bifallas. Efter att hafva anfört åtskilliga skäl för sitt förslag och mot utskottets, bland andra att öfversta våningen ej med fördel kunde inredas till bibliotek och, såsom utgörande ett minne af konung Carl XIV:s frikostighet, enligt hans afsigt borde bibehållas till festivitetslokal, inskränkte tal. sig till att nu yrka det riksdagen måtte till K. M:t ingå med en skrifvelse, anhållande att K. M:t behagade låta ut: röna huruledes behofvet af värmeledning och ökadt utrymme för biblioteket bäst skulle kunna ses till godo och till nästkommande riksdag derom aflåta proposition. Detta skrifvelseförslag biträddes af såväl universitets nuvarande som nyss afgångne kansler, grefvarne H. Hamilton och G. A. Sparre, af hvilka den förre betonade faran för en möjlig eldsvåda, till följd af bibliotekets upphöjda läge, som gjorde att stadens tillämnade vattenledning knappt anses kunna nå första våningen, då än mindre skäl vore att i den tredje förvara dyrbara böcker; och den senare påpekade behofvet af läsrum. Äfven hr Rydin instämde i hr Bergstedts förslag och förklarade sig med smärta tänka på att den vackra sollennitetssalen skulle sönderdelas i entresolvåningar. Hr Montgomery OCederhjelm önskade den förändring i den föreslagna skrifvelsen, att anhållan om: proposition i ämnet till nästa riksdag skulle utgå. Utskottets afstyrkande försvarades af grefve Beck-Friis, som ansåg att utskottet knappt kunnat amplare vitsorda en motion, än fallet varit med hr Bergstedts, på hvars graf så många blommor blifvit nedlagda, ur hvilkas frön tal. hoppades att en rik frukt framdeles skulle uppspira. Skälet till utskottets afstyrkande hade varit att svårigheterna att inreda sollennitetssalen till bibliotek ej synts oöfverstigliga, då deremot rikssalen på Upsala slott lätt kunde inredas till sollennitetsal att användas vid större festtillställningar. Statsrådet Wennerberg lemnade åtskilliga historika notiser till belysning af frågan. Han ansåg Carl Johans tanke med afseende på en festivitetsvåning vacker och storartad, men för bibliotekets ändamål ej fullt lämplig. Om bibliotekets behof såväl af ökadt utrymme som af en värmledning, så att dess tjenstemän må kunna fullgöra, sina åligganden i en temperatur något så när motsvarande den i andra embetsverk, ansåg tal. alla vara ense, om än lämpligaste sät-Itet för vinnandet af dessa ändamål ej vore fullt utredt. Sjelf hade han begärt ett utlåtande i frågan af öfverintendentsembetet, som intygat byggnadens bärighet samt uppgifvit flera sätt för öfversta våningens inredning till bibliotek. Den skulle kunna rymma 100,000 volymer — hälften af hela det nuvarande biblioteket — och derigenom vore behofvet af utrymme för närmaste framtid tillgodosedt, ehuru tvifvelsutan längre fram, till följd af den fortgående snabba Fa I