Aftonbladet – 18 mars 1872, sida 2

på egen hand och hade intet annat val än att arbeta eller svälta. Ingen fara för att svälta, genmälde sqviren; du har helsa och arbetskraft. Det finns inte en man i hela England, och ej i Irland heller, som bättre förstår sig på att sköta jorden än du, min käre Tom. Och för öfrigt — se här, jag har med mig litet pengar ät dig. : Till Toms stora öfverraskning upptog sqviren hundra pund ur sin ficka. Han förkjarade huru dermed förhöll sig, Allt se dan Tom var ett litet barn, häde mr Arde årligen afsatt en liten summa för hans räkning; möjligen tänkte han redan då, att den dag skulle komma, då Beechhurst Dene ej längre kunde bli den unge mannens hem, utan han blefve tvungen attsjelf arbeta för sin utkomst. Mr Arde, som insåg att Tom älven hade rättighet att vänta stöd af honom, höll den lilla sparpepningen i beredskap för behofvets stund, Hade han funnit Tom ovärdig hans hjelp skulle pengarna fått hvila orörda i fickan; detta ärende var hufvudsakliga skälet för hans resa till Bristol. Lägg in pengarne, Tom, och förvara dem väl Använd aldrig något deraf förrän det verkligt behöfjs. Skulle du aldrig återkallas till Beechhurst Dene, torde di: funna min gåfva gagnelig. år Tom tackade honom af hela sitt hjerta och Hans uttrycksfulla ögon, ja hela håns ansigte tolkade bättre än de vältaligaste ord hans innerliga erkänsla, Denne unge man hade under fela sitt lil varit särdeles tack: sam för bevisad välvilja, måhända till stor del emedan han erfarit så föga deraf. Följande morgon, söaan mr Arde åter hade lemnat Bristol, emottog Tom ett bref rån Oole, hofslagaren vid Hurst Teet, Brefyet började med att Cole ej förrän nu