Aftonbladet – 14 mars 1872, sida 2

j era styrka än medvetandet af makt af etta slag, verklig makt, mäkt att låta eh än falla, hvilken ansetts nästan ötinbärlig å samma gång triumferade furst Bismarck om ländtdagen; och detta förnämligast geom sin egen skicklighet, och ingenting tärker så mycket en stätsmans änseehde för hvarje stort maktens verktyg söm der redvetna förmågan att kunna beherrskc et. Utan att förutsätta, att en om sin rakt så ömtålig man med ens skulle ha lifvit omvänd till konstitutionella id6er, ycks det vara säkert, att furst Bismarck ner och mer skall blifva böjd attstödja sig å parlamentet, och en minister, som stödjer ig på sitt parlament, kommer ovilkorligen tt på ett mer eller mindre utprägladt sätt ätta sin politik efter de idger, som äro råande hos den parlamentariska majoriteten. Man känner redan genom ett telegram, tt f. d. franske finansministern PouyerIuertier vid nationalförsamlingens samnanträde den 9 dennes förklarat, att hans al i Janvier de la Mottes process, som väckt så mycken ovilja mot honom, var riktigt återgifvet af tidningarna, och att van vid samma tillfälle redogjort för de käl, som förmått honom att afgå. Som lenne ministers afgång och de händelser, som dermed stå i samband, höra till de märkligaste företeelserna för dagen, vilja vi lemna en något utförligare redogörelse för detta tal. Pouyer-Quertier började med en historik öfver sin finansförvaltning. Han erinrade om, att vid hans tillträde finanserna voro i ett så beklagligt tillstånd, att endast en million fanns istatskassan. Förlåten mig, sade han, att jag talar så mycket om mig sjelf. Men då jag talar om mig sjelf, talar jag om mitt land. Jag får förklara, att hr Picard, finansministern, hade lemnat allt i den fullkomligaste ordning. Jag bad nationalförsamlingen att utnämna komitger för att undersöka de olika kontrakter, som uppgjorts under nationalförsvarsregeringen. Jag började nu underhandla om det lån, som I alla kännen. Framgången var fullständig, hvad man än har haft att säga derom. Jag kunde sålunda få en del af det ockuperade området utrymdt före den bestämda tiden. Jag tror icke att man i hela min förvaltning skall finna någon oregelbundenhet, och likväl, hvilka anklagelser har man icke gjort mot mig! Hvilka yttranden har man icke tillskrifvit mig såsom vitne i en rättegång? Jag hade försäkrat, att i departementet Eure allt gått ordentligt till och att exprefekten icke försnillat en enda sou. (Knot från venstern.) Mina kolleger voro icke okunnige om min tanke angående denna olyckliga sak. Redan i sistlidne September månad blef jag tillspord. Jag förklarade, att idetta departement oregelbundna och straffbara handlingar egt rum men, inga bedrägliga handlingar, som kunde qvalificeras som stölder. (Bifall från högern; knot från venstern.) Talaren beklagade sig häftigt öfver att tidningarna tillskrifvit honom yttranden, som stode i i strid med hans verkliga mening. Han kunde icke inför domstolen försvara fingerade räkenskaper. Han hade under kejsardömet alltid bekämpat dem. Hvad hans egna handlingar beträffade, kunde han tryggt underställa dem finansutskottets granskning. Han hade utbetalt två milliarder till Preussen. (Bifall från högern.) Tillspord af sina kolleger, hade han förutsagt hurudan utgången af Janvier de la Mottes process skulle blifva. Han hade sagt dem, att han såsom ordförande i generalrådet i departementet Eure sett och undertecknat alla de handlingar, som rörde processen. På grund af dessa handlingar hade han icke kunnat finna sina kollegers yrkande, att Janvier de la Motte skulle betala till statskassan 213.000 francs, befogadt. Då regeringen icke desto mindre vidhöll sitt yrkande, återstod för honom ingenting annat än att draga sig tillbaka. Alla de teorier man hade tillskrifvit honom angående ursäktligheten af fingerade räkenskaper voro uppdiktade. När man har haft den lyckan att betala sex millioner... (Från venstern: två millioner!) Huru! Och de förslösade medlen! (Bifall från högern.) Vi ha uppfyllt alla de förbindelser staten iklädt sig vare sig på hederligt sätt eller annorlunda. (Häftiga afbrott från venstern; ursinniga applåder från högern.) Nu tog Gambetta till ordet och yttrade: Om ni upptäckt några förslösade medel eller några utgifter, som icke kunna rättfärdigas, måste detta blifva föremål för laglig undersökning. Pouyer Quertier svarade: Jag har betalat skulder, som blifvit gjorda i Paris, Tours och Bordeaux. Det är icke jag ensam, som har gjort allt detta. Det är detta, jag vill säga. Jag lemnar efter mig oerhörda summor, .650 millioner, Jag har bidragit att återgifva krediten hela dess säkerhet. Jag öfverlemnar åt de konservative latt göra resten, att återgifva åt landet stabilitet och välmåga. (Applåder från höI gern. Bland dem, som skynda fram för att lyckönska exministern, märker man f. d. kejI serliga ministrarne Daru och Buffet.) Vi kunna i dag meddela en närmare redoI görelse för det tal Thiers den 8 dennes höll inför det utskott, som blifvit tillsatt för att tpröfva lagförslaget mot presen. Han betonade nödvändigheten af att tillförsäkra nationalförsamlingen och den ur henne frami gångna regeringen tillbörlig aktning. Han erkänner, att man kunde antaga den förej slaona reduktionen af förslaget och skulle