Aftonbladet – 11 mars 1872, sida 3

j matt såg den vackre äldre mannen tesa sig thinget och hålla ett tal, hvilket gerna framko såsom en rad af anmärkningar, gvicka, prakt ska, vanligen präglade af en viss originalite ofta af humoristisk skämtsamhet och alltid åhör med uppmärksamhet; hade man en god bild : en lycklig talare 1 ttidorhuset, byaremot hal bror Hother i den mer känslofulla, patetiskafo men för sina tal stod såsom ett egendomligt ii6 stycke, representerande den franska stilen. Mc Hage representerade ongelsk stil i mer än fo men; lan kände en viss sympati för många : Manchesterskolans principer och lade det ofta dagen såsom förespråkare för ett rent statsek nomiskt uppfattningssätt. Besparingar, Ad. v. besparingar i stort, kunde ofta i större öinfåns än man kunde finna önskligt, vinna den prakt ske Hages sympati och röst. Men på andra s dan gjorde en inan med Hages naturgåfvor oc skärpa iakttagelssförmårga ofta mycket gagn så nom att ställa sig på statsökoHomisk ståndpux Vi börja nu få yngre skickliga krafter fråm behandla ekonomiska frågor och se dessa vinn mer och mer uppmärksamhet, men så har de icke alltid varit, och Hage, som icke var räd för att göra radikalä åsigter gällande, har sto förtjenst såsom vägbanare i många stycken, Y framhålla framför allt hans arbeten för frihar delssaken och i samband dermed hans bemödar den för reformer i vårt ännu så bristfälliga be skatthinbs i N a Hage var en varm fosterlandsvätl, och frike stig, åtminstone i det stora, drog han icke i be tänkande att göra patriotiska uppoffringar. De var ett betecknande vitnesbörd om den anda som Ffåddd i körs närmaste krets. att under de senaste kriget alla hans tre söner befunno sig armåns led; en af dem återvände icke. Han egde många kunskaper och ett sällsyn kllsidigt och lifligt, intresse för vetenskapen oci konsten i deras olika uppeibarelseformer, Ha visade detta sitt intresse i praxis, han såfolad utmärkta arbeten af danske konstnärer, och samme: hus, som i en följd af år var samlingsplatsen fö! de flesta af våra mest betydande politici, var der för äfven ett af de hus i joben avn, der kapa citeterna på konstens område möttes och fiiiotto os med den ofta imponerande gästfrihet, som Hage utvecklade, och hvilken kom de franske joutnalisterhe åt 1867 så väl som den slesvigholsteinska deputationen 1848 till godo. Hages hus, der männen från 1848 träffades, och hvåls routs under de upprörda tiderna 1852, 53 och och 54 törs så mycket besökta, har haft en betydelse i socialt atseeldö, söm blott få andra bus i den danska hufvudstaden. Hage var en mycket rik man; af hans förmögenhet, hvilken säkerligen uppgår till mellan 3 och å millioner, är en betydlig del nedlagd i jordegslidom i Denmark och Sverige.Under nomn af Literatärsainfuänds stiftades, enligt Nyt Aftenblad, i tisdags afn på en förberedande sammankomst i jöbehhavn om fritänkareförening, som ämnar verka för sin sak genöm utgifning af flygskrifter. Till styrelse valdes: dr. Brandes, ordförande, samt docenten J. Petersen, kandidaten L. Bing, studenten J.P: Jacobsen (Darwins öfversättare) och marinmålaren Drachman. Ett af Schjörring väckt lagförslag om afgift af de privilegierade tidningarna förekom i torsdags till andra behandling i folkethinget. Vederbörande titekott hade enhälligt föreslagit att bemyndiga regeringei ätt välja emellan att öfverlemna rättigheten till vissa kungörelser åt Berlingske Tidende mot en årlig afgift eller att utgifva en särskild tidning, hvari sådana tillkännagifvanlen skulle införas. Deremot voro tankarne lelade rörande stiftstidningarna. Efter någon diskussion antogs enhälligt utskottets örslag rörande Berlingske Tidende, och med 70 röster mot 3 minoritetens förslag att låta stiftstidningarnas privilegium ega bestånd till utgifvarnes död (majoriteten hade föreslagit att genast upphäfva privilegiet eller subsidiärt att låta det upphöra tio år, efter sedan lagen trädt i kraft, hvilket skulle ske len 1 Januari 1873). arsa T SKE Ar Br mtr 14