Aftonbladet – 4 mars 1872, sida 2

Vi redogjorde i lördags för innehållet af det bref från Thiers kabinettssekreterare, Barthelemy 8:t Hilaire, till ordföranden för seneralrådet i Meurthe och Moselle, hvari han besvarade det sistnämndas förtrondeadress till republikens president. Detta bref och de förklaringar, hvartill det gifvit anledning, ha i Frankrike väckt ett sådant uppseende, att det för ögonblicket trängt alla andra frågor i bakgrunden. Hvad som i denna skrifvelse i synnerhet väckt mycken harm hos de monarkiska partierna inom och utom nationalförsamlingen är det ställe, der brefskrifvaren försäkrar, att alla presidentens bemödanden skola gå ut på att oförkränkt bevara den åt honom anförtrodda republiken. Att äfven lagförslaget angående pressen anfördes såsom ett bevis på hans uppriktighet i detta hänseende gjourde ett särdeles ogynnsamt intryck inom det utskott, som tillsatts för behandlingen af nämnda lagförslag. Den 28 i förra månaden var nämnda utskott samladt, och man väntade att Thiers skulle infinna sig, men han sände i stället genom inrikesministern Lefranc den förklaring, att Barthelemy S:t Hilaire skrifvit i fråga varande bref och att han ensam fick ansvara för dess innehåll. En till högern hörande medlem af utskottet, Chaurand, var emellertid icke nöjd med detta meddelande, utan förklarade, att han ämnade interpellera regeringen angående denna sak. I anledning af de upplysningar utskottets ordförande, Moulin, med delat, har han likväl afstått derifrån. Den allmänna tron, hvilken påstår sig ega stöd i ett enskildt yttrande af Barthelemy S:t Hilaire, är emellertid att brefvet icke endast var dikteradt af presidenten, utan att det äfven varit lemnadt åt honom till granskning innan det trycktes. Om nämnda bref var egnadt att väcka missnöje hos högern, så är Thiers desavouerande af detsamma