Aftonbladet – 4 mars 1872, sida 2

rovisoriska sjukhus kunde, enligt läkares tyg, väl vara goda nog under sommartien, men högst olämpliga under vintern. ;refve Oskar Mörner förordade förslaget ed stor värma, anseende att det manskap, om uppbådas till tjenstgöring i Carlskrona, ar rättighet att af staten fordra tillräckg omvårdnad i händelse af sjukdom. Sjukas bygdes för öfrigt ej för vanliga förhålanden, utan borde ock möjligheten af faroter och krig tagas i betraktande. AÄfvenj. r Hallin förordade det begärda anslaget ch hr Wallenberg, som ansåg attf rågan, j längre kunde undanskjutas, talade för terremiss, För det slut, hvartill utskottet kommit uade grefve C. G. Mörner, frih. Skogman, r Dickson och grefve Beckfriis, åberopande els det låga sjukantalet, i Carlskrona, hvars redeltal ej på flera är öfverstigit 60; dels fven att utrymme funnes i den redan bentliga byggnaden, fast det upptogs af botäder åt tjenstemiännen, hvaribland ej minre än två läkare. Vid anställd votering ifölls punkten med 67 röster mot 36. Vid föredragning af tolfte punkten, tilltyrkande ett extra anslag af 330,000 rdr ill anskaffande af kanoner och ammunition, nmärkte frih. C. A. Raab att, när utskotet ingått i pröfning af andra frågor, borde let också gjort det rörande kanonfrågan, som för närvarande tilldrog sig stor uppnärksamhet. Olika åsigter rörande företrälet af det ena eller andra systemet af kanoner voro ock rådande såväl i tidningar som hos allmänheten. Preussarne egde såsom bek ilkanoner, hvilka gjort stor verkan m get och kommit Frankrike, ler utdömt gjutjernskanoner, att ör försök med stålkanoner. Vi fortsätta likväl med att tillverka sådana af gjatjern, och det ehuru de vid Finspong gjorda proven med de hittills tillverkade ej utfallit tillfredsställande. Man har skylt på det norska krutet såsom alltför kraftigt och derför försökt tillverka ett nytt slags krut vid Åker, men ännu ej lyckats komma till något fullt lyckligt resultat. Ett premium borde derför, enligt talarens åsigt, utsättas för uppfinnandet af en fullt lämplig krutsort. Frih. Skogman, hr C. Ekman, grefve Hamilton och statsrådet frih. Leijonhufvud bestredo utskottets pligt att åstadkomma en utredning af en så omtvistad fråga äfvensom möjligheten för detsamma att lemna en tillfredsställande sådan. Den andre i ordningen af desse talare gaf några särdeles intressanta upplysningar rörande de hos oss antagna gjutjernskanonerna, bland andra den, att den senast vid Finspong för statens räkning tillverkade kanonen, som nu vore under pröfning, ännu efter afskjutande af ett betydligt antal skott ej visade någon påverkan deraf, utan mekanismen löpte fortfarande lätt och ordentligt. En dersammastädes för holländska regeringens räkning tillverkad kanon hade efter 293 skott visat blott en högst obetydlig påverkan. Mycken försigtighet vid dessa vapens behandling fordrades likväl. Punkten bifölls. Vid trettonde punkten, tillstyrkande ett anslag för 1873 af 350,000 rdr till minattiralj och materiel, bifölls, sedan frih. Leijon hufvud uttalat sina sympatier för minväsendet, men varnat för öfverdrifna förhoppningar derpå. Vid fjortonde punkten, tillstyrkande ett anslag af 700,000 rår till byggande af krigsfartyg förordade hr allen. berg byggande af små ångkorvetter med stor maskinkraft samt ansåg att utskottet gerna kunnat föreslå ett anslag af 1 mill. rår till fartyg. Bestämdt yrkande om en dylik förhöjning gjordes af frih. Skogman och bifölls af kammaren utan votering. Vid början af plenum uppstod en diskussion med anledning af remissen af den k. propositionen rörande förändring af 72 ? Regeringsformen, i hvilken deltogo stats rådet Wern, hrr Wallenberg, J. J. Ekman, Rydqvist m. fl.