Aftonbladet – 4 mars 1872, sida 2

fterträdare stadgade en så beskaffad förekrift som den föreslagna, och det vore icke eller lämpligt, att då den nu varande talannen vid sex föregående riksdagar och id början af den sjunde hållit tal på riksalen, hvilka icke gifvit anledning till nåon anmärkning, man skulle nu vid slutet f den sjunde riksdagen ålägga honom att nderställa sitt tal kammarens föregående ranskning. Hr Hedin, som i sitt yrkande m remiss understöddes, af hrr Gumaelius ch Ola Jönsson, invände mot de anförda rgumenten, dels att mångahanda saker funes, hvilka vunnit häfd och passerade utan nmärkning, fastän de ej vore i grundlagen öreskrifna. Så vore t.ex. förhållandet med en allmänna debatt rörande regeringssytemet, hvilken numera regelmässigt uppstår id remissen af statsverkspropositionen; så ore ock förhållandet med interpellationsätten, hvilken ej funnes omtalad i grundagen, men för hvars begagnande föreskrifer likväl blifvit meddelade i kammarens rbetsordning. Att fall kunna inträffa, då n bestämmelse, sådan motionären påyrkat, unde finnas behöflig, derpå hade man ett rfarenhetens vitnesbörd från ståndsriksdasarnes tid, och hvad som då hände kan inträffa Innu en gång, om ej genom en bestämmelse, ådan som den tal. föreslagit, kammaren attes i tillfälle tillse, att ej å dess vägnar nför tronen uttalades önskningar och förwoppningar, som ej delas af kammarens maoritet. Till följd af det icke obetydliga antal beinkanden från tillfälliga utskott, hvilka örelegat till afgörande i Andra kammaren, ar behandlingen af de under dessa dagar öreliggande hufvudtitlarne icke kommit att, såsom vanligen plägar ske och äfven af srundlagen vilkorligt föreskrifves, försiggå amtidigt i båda kamrarne, utan har Första cammaren härvid vunnit ett betydligt försprång. Sålunda förehade och afslöt denna cammare i lördags afton behandlingen af jerde hufvudtiteln, rörande anslaget till jandtförsvarsdepartementet, och har kammaren i dag sysselsatt sig med femte hufvudtiteln, rörande anslagen till sjöförsvaret, ander det Andra kammaren först i dag börjat pröfningen af fjerde hufvudtiteln. Då vi förut fullständigt redogjort för statsutskottets framställningar rörande anslagen under sistnämnde hufvudtitel (se Aftonbladet för den 22 Febr.), så omförmäla vi här endast de punkter i betänkandet derom, i hvilka några ändringar af kamrarne beslutits, eller rörande hvilka några mera anmärkningsvärda öfverläggningar förekommit. Sålunda anmärka vi, att det belopp af 150,000 rdr, som statsutskottet tillstyrkt såsom extra anslag för 1873 till fortsatt anskaffning af utredningspersedlar åt beväringsmanskapet, af Första kammaren höjdes till det af K. M:t begärda belopp af 405,320 rdr, utgörande hela återstoden af den summa af 805,320 rdr, som vid förlidet års riksdag beviljades, men deraf endast 400,000 rdr då anvisades att under innevarande år utgå. Det af K. M:t begärda, men af statsutskottet afstyrkta anslaget af 32,944 rår 52 öre till ett exercishus för lifgardet till häst blef af kammaren beviljadt med 58 röster mot 39, sedan krigsministern samt hrr v. Koch, frih. af Ugglas, Montgomery-Cederhjebm och af Klint vitsordat behofvet af en sådan byggnad, enär de öfningar, som der borde verkställas, nu finge utföras på regementets höskullar, hvaraf blef en följd, att nödigt höförråd ej kunde inköpas vid den tid, då priset vore billigast. Statsutskottsledamöterna frihrr Funck, Sijernblad och Skogman försvarade utskottets åsigt. En längre öfverläggning uppstod jemvil om det begärda anslaget af 180,000 rdr till ordnande af ett husaretablissement i Laändskrona, men i denna fråga segrade med 56 röster mot 37 statsutskottets åsigt, att detta anslag icke borde beviljas. Hr af Klint, grefvarne C. G. Mörner och af Ugglas talade mot förslaget, hvaremot statsrådet Weidenhjelm och hr Abelin yttrade sig derför. Den senare, som sjelf framställt förslaget till statsrådsprotokollet, framhöll de skäl, som talade för bifall till detsamma. De nuvarande husaretablissementerna i En gelholm och Landskrona befinna sig i ett ytterst förfallet skick. Hvad utskottet befarat, att vid en blifvande armorganisation ännu flera kavalleriregementen skulle komma att förläggas i Skåne, hvarigenom en ny ombyggnad blefve nödig, trodde han ej behöfva inverka på beslutet, helst äfven i händelse kavalleriet komme att ökas, dessa nya regementen efter all sannolikhet blefve förlagda i Stockholm eller annan ort i mel lersta Sverige. De batterier af Wendes artilleri, som nu ligga i Landskrona, voro ämnade att öfverflyttas till Carlskrona, och de farhågor, som framställts mot, att der ej skulle finnas tillräcklig exercisplats, för. klarade tal. ogrundade, emedan mellan denna stad och Ronneby funnes en dertill passande slätt, som han genom kompetent person lå tit undersöka, Öfriga här ej omförmälda delar af statsutskottets framställningar rörande fjerde hufvudtiteln biföllos af Första kammaren utan någon anmärkningsvärd öfverläggning. Andra kammaren, hvilken såsom man torde erinra sig, beviljade oafkortadt det af K. M:t under tredje hufvudtiteln äskade anslag, ehuru, i enlighet med statsutskottets hemställan, en del deraf endast på extra stat, men fattade beslutet derom under förutsättning att det på fjerde hufvudtiteln begärda särskilda anslag till aflöning åt två militärattachger, den ene i Paris och den andre i Berlin, icke skulle beviljas, hvarom något yttrande dock icke kom att inflyta i den vid beslutets fattande uppställda voteringspropositionen, har idag, i öfverensstämmelse härmed, afslagit det af statsutskottet under filarda hufvundtitaln tillstvrkta anslacvet af Am hv HV SO At KR 0 DM rn rs cc rt OR