Aftonbladet – 26 februari 1872, sida 3

in extenso ett redan förut ingånget bre! från statsrådet O. J. Broch till det aka demiska kollegiet. Brefvet lyder sålunda: I en skrifvelse, som jag nyligen har bekommit från professar A. Clebsch i Göttins gen, hvilken jag tror måste anses såsom den störste matematiker för närvarande, omnämnes dr S, Lie sålunda: Er förträfflige Lie lemnar ständigt de vackraste arbeten, och jag beundrar lika mycket hans arbetsförmåga som originaliteten och sjelfständigheten i hans riktning. Det skall icke bli så alldeles lätt för honom att göra sig bemärkt, då hans arbeten äro för djupa och oda för den stora allmänheten, men tiden skall leri göra sitt, och jag tviflar icke på, att framtiden skall f att tala om den store norske matematikern. Jag har ansett mig böra till hr Lies rekommendation meddela det ärade kollegium detta särdeles smickrande yttrande af den ovilkorligt i dessa saker mest kompetente europeiska auktoritet. Vördsammast. Dr 0. J. Brock. De skrifvelser, som på dr Lies begäran ingått till Kristiania (från Berlin, Göttingen, Kjöbenhavn, Milano och Paris), äro alla i hög grad erkännande och berömmande, men jag måste inskränka mig till att göra ett utdrag ur en enda af dem. Och jag väljer då ett bref från professor Cremona i Milano, hvilken likasom Clebsch är en bland nutidens mest celebra matematici. I detta bref läses bland annat: -Edra arbeten, åtminstone de, som jag känner, gå blott tre år tillbaka i tiden. Ni måste väl således vara helt ung, men hvilken mångfald af djupa, originella tankar har ni icke redan sändt ut 1 verlden ! Redan er första afhandling förvånade mig i detta afseende, och derefter har jag allt mer och mer beundrat edra id6er, hvilka äro verkliga upptäckter, maskerade så att säga under en alltför blygsam och sammanträngd form. Jag har studerat nästan alla edra afhandlingar, emedan de rörde afdelningar af geometrien, som intressera mig i högsta grad, och alltid har ja, i dem funnit originella och skarpsinniga tankar tillika med lösningen af mycket omfattande och mycket svåra frågor. Mången gång har jag sagt ill mig sjelf, att jag med glädje skulle ha at stått från alla mina arbeten, om jag blott hade varit nog lycklig att upptäcka hvad hr Lie har wpptäckt, och vid många tillfällen har jag sagt ill mina vänner, att Abels (den borömde norske natematikerns) fädernesland redan egde en ung alent, som geometrien skall få att tacka för ttomordentliga framsteg. . Derefter genomgås alla Lies arbeten, vilka samtliga omnämnas med det varmaste ;rkännande. Exempelvis meddelas äfven jande yttranden: Se detta är källan till de lyckligaste och mest väntade resultater. Ni har rätt i att betrakta lenna upptäckt såsom fundamental, ty derur härlyter nästan direkt en ny gren af den högre .eometrien. Först framgår derar följande hufudteori, som i sig sjelf skall grundlägga sin, ipptäckares berömmelse... Min beundran för er och edra arbeten är fullpmligt uppriktig och utan gränser. Jag vågar lott bedja er att fästa mer afseende vid allmänetens begränsade Iattningsförmåga. Edra ider ro alltför sammanträngda i edra skrifter. Kunde i tillegna er Abels eminenta klarhet, likasom rg tror att ni har ärft hans skapande snille. så kulle ert rykte och edra arbetens spridning vinna fantligt,,.