Aftonbladet – 24 februari 1872, sida 3

Å BIKSPAGEER Andra kammaren. Andra hufvudtiteln. Öfverläggningen om biträden åt Svea hofrät tjenstemin. Såsom vi förut i korthet omnämnt, uppsats er jen ganska vidlyftig öfverläggning angåen SAR begäran om ett anslag af 900 rår ti temän. Förslage rade anordninga biträden åt Svea hofrätts t; stod i samband med de förän som vidtagits med afseende å sättet för handli nlemnande i hofrätten, I det hädanefter handlingar, som förut aflemnats till s ola mottagas och i diarium antecl . hvilken till följd häraf ansett vara i behof af ökädt arbetsbiträde. Statsutskottet hade afstyrkt anslaget, men d samtliga ledamöter af Första kammaren had reserverat sig mot beslutet. kan man Geraf sluta att det varit förseglade sedeln. som gifvit utsls get vid dess fattande. fverläggningen i ämnet inom Andra kamma ren öppnades af justitiestatsministern, hr Adler erouiz, som fästade uppmärksamheten derpå at den tillökning i aktuariens göromål, som blifvi en följd af den vidtagna anordningen. ej med fört en motsvarande minskning i de bestyr, son åligga sekreteraren, hvilken visserligen sluppi den personliga beröringen med rättssökande men likväl måste hvarje dag af aktuarien mot taga inkomna handlingar och bokföra dem. At till aktuarien öfverflytta de ti till sekreteraren: biträde anvisade arbetskrafter låter sig sålede ej göra. Erinrade för öfrigt. att de förändrad: anordningarne vidtagits på riksdagens begäran Grefve Posse anmärkte, att af den omständig heten, att den nya anordningen blifvit begärd a riksdagen, ej följde att den skulle medföra till ökning i anslag. Åmnsåg de meddelade upplys ningarne gifva vid handen. att aktuariens arbete ej vore så betungande. Trodde sig för öfrigt veta, att inkomsten al diarii-bevisen var så stor. att den fullt ersatte anktuariens ökade göromål. Hr Bovin fann den omständigheten, att istatsutskottet 12 ledamöter stått på den ena och 12 på den andra sidan gifva anledning till den förmodan, att här vore fråga om något betydligt anslag. Så vore dock ej förhållandet. hvarför, och då åtgärden. som gjorde anslaget behöfligt, blifvit vidtagen på riksdagens begäran, tal. tillstyrkte dess beviljande; anseende han ickelämpgt att bringa så obetydliga frågor under gemensam omröstning af båda kamrarne. Hr Dufva erinrade, att under frågan om ett litet anslag ofta kan ligga en stor princip. Den nu föreliggande frågan var af denna beskaffenhet, då man vid dess bedömande föranleddes att spörja hvarför olika ordning skall ega rum. för handlingars mottagande i olika bofrätter. Afde meddelade upplysningarne syntes också framgå, att både sekreteraren och aktuarien taga befattning med de inkommande handlingarne, och om två personer mottaga handlingar, så är det med förändringen åsyftade ändamålet, att de skulle af en tjensteman mottagas. ej ernådt. Trodde det för öfrigt ej öfverensstämmande med kammarens afsigt att plottra med arvoden för att sysselsätta personer litet här och litet der. Justitiestatsministern ville erinra. att den af sekreteraren handhafda bokföringen alldeles icke befriade aktuarien från åliggandet att föra diarium, hvilket vore nödvändigt för honom för att kunna lemna de rättssökande de upplysningar om målens fortgång, hvilka af dem begärdes. För detta ändamål måste han också två gånger i veckan taga kännedom om de af sekreteraren förda anteckningar och öfverföra dem i sitt diarium. På hr Dufvas senaste anmärknin; nmälde tal., att det ej kunde vara nyttigt för en person att från morgon till qväll sysselsätta sig med bokföring. Han blefve då ej annat än bokförare. Nu deremot kunde en ung jurist på förmiddagar arbeta med bokföring. men på morgnar ch eftermiddagar sysselsätta sig med rent juriliska arbeten. Hr Astrand tillstyrkte anslagets beviljande, hr Jan Andersson dercmot utskottets förslag. Grefve Posse uppgaf att diarii-bevisen. som vore en följd af aktuariens nya åligganden. inpringade ofantligt mycket mer än det nu ifrågasatta arvodet, och var öfvertygad att aktuarien, ust för att kunna meddela diarii-bevis. alldeles cke skulle vilja afstå från dessa åligganden. Hr Pufva fonn hr justitiestatsministerns fördaring gifva vid handen, att under det förr en unteckning var tillräcklig. erfordrades nu aneckning på två ställen. Reformen hade således edt till raka motsatsen af förenkling i göronålen. Justitiestatsministern trodde sig kunna uppysa, att inkomsten af diariibevisen utgjort 1100 dr. Anmärkte för öfrigt. att åtgärden afsett j så mycket arbetsförenkling som ej fastmer vlmänhetens beqvämlighet. Såsom vi redan nämnt, afslogs anslaget utan rotering.