Aftonbladet – 17 februari 1872, sida 3

vo 2:0 att våra grannländer Norge och Dan I mark för sina nyaste tornfartyg anskaffat 10 inch 18-tons kanoner; att England på Isina nyare fartyg använder 10, 11 och 12 tlinch kanoner om 18, 25 och 30 tons vigt I samt gör försök med 35 tons; att Preussen, Ryssland och Österrike använda 9 och 11 alinch kruppskanoner; att förutom Sverige -tmig veterligen intet annat land än Frankrike till skeppsbruk använder grofva bany Idade gjutjernskanoner. 3:00 att i sjelfva sakens natur ligger, att I gjutjernet i allmänhet icke kan hafva samma ti motståndskraft för sönderslitning som stålet. jegenskaps utrönande 1869 anställdes i EngHand med 4 kanoner om 9 inch kaliber, två ;Jaf Frasers modell, 1 af Armstrongs och 1 llaf Palliser, alla kanonerna efter 600 skott I voro oskadade, utom den sistnämnda, som jvar spräckt i cylindern nära mynningen, Joch att med de 2:e Frasers-kanonerna fortsattes skjutningen ytterligare och sköts dermed 400 skott med 30 skålp:s laddning jaf eng. storkornigt krut och 714 med hög-. Ista eller 43 skålp:s laddning ciler inalles 1114 skott. Kanonen var fortfarande fullIkomligt tjenstbar. Det torde anmärkas, att tidetta icke var med det då ej ännu uppfunna ipebble powder utan med det vanliga, en Igelska krutet, som är fullt lika brisantsom någonsin vårt svenska krut. Med den andra Frasers-kanonen sköts: 400 skott med 130 skålp:s laddning och 649 skott med 43 iskålp:s laddning eller 1049 skott. Pjesen lär nu otjenstbar, men blef det så småningom foch på ett lätt märkbart sätt. Efter 849 fIskott upptäcktes en flaga i stålcylindern. Den utvecklade sig så småningom, ehuru Icylindern är tätt omsluten af den yttre Ismidjernsomfattningen ända till 1002:a skottet, då gas syntes utkomma från indikatorhålet — en liten öppning, borrad i alla grofva, engelska kanoner för att ge tillkänna då en ståleylinder är spräckt. 5:o att ehuru den franska erfarenheten är ej för oss obekant, nemligen att med 4 st. 24 centimeterskanoner blifvit skjutna minst 500 skott, och att ingen sådan kanon sprungit ombord på fartyg, vi dock måste i första rummet fästa oss vid vår egen erfar renhet. Intrycket af 9.24 dec.-t:s kanonen vid TFinspong, som sprang i 4:e skottet med endast 56 skålp:s laddning, utan att något fel i godset eller tillverkningen kunde upptäckas, kan ej glömmas. Är det underligt, att under sådana förhållanden misstroende uppstår hos dem, som i sista hand skola hardtera dylika pjeser i t. ex. ett monitortorn, en för hvars vådor landartillerister ej blifva utsatte, och som, tillika med andra fordringar för kanoner til skeppsbruk, af dem ej alltid till sin fulla valuta kurna tppskattas. 6:0 att fransmännen sjelfva, till följd af den utveckling artilleriet genom gröfre kalibrar fått i den komite, som af nationalförsamlingen sistförflutne år blifvit tillsatt för att granska marinens tillstånd och hvilken komit6 bestod af 45 ledamöter. hvaribland må anmärkas följande framstående namn: amiral La Ronciöre le Noury, amiral Fourichon, Jaurgguiberry, Chasseloup Laubat (f. d. marinminister) m, fl. yttra om sitt artilleri följande: General Frebault har gifvit en kraftig impuls åt de ansträngningar, vi oupphörligt göra för att vara likställda med andra sjömakter. Men man fruktar att icke hittills ba uppnått detta resultat; vårt landartilleris underlägsenhet, då man jemför det med andra nationers, låter oss frukta, att marinens: artilleri också är lika underlägset, Låtom oss hoppas, mina herrar, att vi upphöra här i Frankrike med detta öfverdrifna förtroende till oss sjelfva, som låter oss proklamera, att allt hvad vi göra, uppnår fullkomlighet från första början och tom oss antaga sådana mesyrer, som ofta äro bättre än våra egna. England har depenserat 100 millioner på försök för att komma till den ståndpunkt dess artilleri nu innehar, och våra amiraler anse denna summa icke illa använd.... Kunde icke industrien komma marinen till hjelp hvad beträffar artilleriet? Skulle man icke köpa hos utländingen kanoner, erkändt öfverlägsna våra ? Då vi härtill lägga, hvad som står att läsa i Januarihäftet 1872 af Revue Maritime (den färskaste underrättelse vi kunna prestera) rörande marinbudgeten, d. v. motsvarande K. M:ts proposition, nemligen: Kriget har afbrutit arbetet med artilleriets ombildande,som för öfrigt hvad beträffar refflade och bandade kanoner af grof kaliber var nästan komplett för våra pansarfartyg med undantag af 32 centimeterskanonen, som var under pröfning. Efter kriget har man återtagit för grofva kalibrar de försök som börjades för några år sedan med bandade kanoner med stålcy linder, med afsigt att förflytta till kustför svaret de icke med stålcylinder (non tub6s) försedda kanonerna, hvilka nu äro i bruk på flottan. — — — — — — För öfrigt hvad beträffar stålkanoner ligger departementet i underhandling med industrien att fabricera sådana; om jemförelsen mellan dessa tvenne slags kanoner ger någon anmärkningsvärd fördel till den genares favör, skall man naturligtvis ge denna företrädet. — — — Vi våga upprepa, då man dan som icke lärer kunna jäfvas, förefaller det underligt, att vår stränge tuktomästare i slutet af sin artikel utbrister: att det skulie vara ett oförsvarligt lättsinne att öfvergifya detta system. (det bandade gjutjerns-) och annat etc. Vi kunna ganska väl förstå P—s för lek för de nya bakladdningskanonerna franskt mönster. De hafva bland andra förtjenster äfven den obestridligen stora, att det utmärkt välgjorda arbetet är svenskt; deremot förstå vi ej den starka (traditioom vtra sa em RR ATEA