Aftonbladet – 17 februari 1872, sida 3

Detta synes vara ett arbetsrum, Gander sade hon och drog sig ett steg tillbaka Hvilken mängd af papper, som här liggs frammel Ja, mylady; det är sir Denes arbets rum. Hans arbetsrum! Hvad behöfver sir Dene Clanwaring arbeta? På ett så stort gods som detta är en myckenhet aförer ait sköta. Jag känner litet grand till det, jag, mylady; det kan nära på göra min herre förtviflad ibland. Dell, som blef förvaltare efter mr Geoffry, tycks inte vara vuxen sin plats, ty folk kommer ändå lika mycket hitupp och be svärar sir Dene, — Mylady frågade hvart de båda gångstigarne leda? Den ena rätt framför oss går till Harrebell Farm; den andra till höger sträcker sig blott till husets framsida. Lady Lydia brydde sig ej om den senare, utan följde den förstnämnda och kom snart till grinden, som ledde ut till Harrebellvägen. Med Dovets berättelse i sitt minne, såg hon sig om efter arrendegården, men häcken var hög och dolde gården för hennes blickar. Hon beslöt derföre att utsträcka sin upptäcktsfärd längre, och efter en stund befann hon sig utanför värdshuset. Två barn — små, nedsmutsade trasungar, på hvilka lady Lydia ej vårdade sig att kasta en blick — stodo i närheten och blåste vexelvis på en hvisselpipa. Det ena af barnen, en gosse, sprang fram till henne och räckte upp den beundrade leksaken. Är den inte vacker? Emma rår om den. Till lady Lydias gränslösa förvåning igenkände hon Tom, men i det beklagligaste skick, hvad hans kläder angick. Under all brådska denna förmiddag och då Susanna Cole var upptagen på annat håll, hade Tom