Aftonbladet – 13 februari 1872, sida 2

rytidningarne ha rätt i sitt påstående, att England nu kommer för sent med sina inändningar och att det genom sin brist på förutseende försatt landet i en olycklig ställning gent emot Amerika, som har den storafördelen att kunna afvisa hvarje klagomål, enär man blifvit ense om att hänskjuta allt till skiljedomstolen i Geneve såsom det enda kompetenta forum. TI stället för att med lugn afvakta denna domstols definitiva utslag, har man låtit skrämma sig af de oerhörda fordringar, som finnas framstälda i den amerikanska klagoskriften, och hänvändt sig till kabinettet i Washington med en mycket vänskaplig not, som dock i sjelfva verket gör anspråk på en revision af traktaten, Att Nordamerika icke ville gå in härpå, kunde man förut veta, och det bekräftas ytterligare genom följande telegram till Times: Amerikanskaregeringen vidhåller, attdeen gelske kommissarierne, då de afslöto Washingtontraktaten, fullkomligt insågo, att ersättning för den indirekta skadan innefattades deruti, och anser sig derföre berättigad att framställa de nu bestridda anspråken. Hon underkastar sig skiljedomstolens afgörande. Om de omtvistade anspråken icke framstäldes och icke direkt uttalades, kunde amerikanska nationen beklaga sig öfver att man endast sörjt för ett partielt uppgörande af stridigheterna mellan de båda länderna. Anspråken äro derföre framstälda för att betrygga en fullständig uppgörelse, som utesluter ytterligare stridigheter. Regeringen öfverlemnar hela saken obetingadt åt skiljedomstolen. I det ögonblick då frågan om uppsägandet af handelsfördraget mellan Frankrike och England sysselsätter franska nationalförsamlingen och diplomatien, torde följande öfversigt af de traktater af detta slag som bestå mellan Frankrike och andra stater år, med Belgien den 1 Maj 1861 på tio år, år, med Schweiz den 30 Juni 1864 på tolf år, med Sverige och Norge den 14 Febr. 1865 på tolf år, med Spanien den 18 Juni 1865 på tolf år, med Nederländerna den 7 Juli 1865 på tolf år, med Österrike-Ungern den 1 Januari 1867 på tolf år. Berlin icke blott mot den klerikala centerns anspråk, utan också mot det konservativa och kyrka i allmänhet, har framkallat mycket missnöje inom herrehusets majoritet, som nära på betraktar rikskanslern som en affälling. Man motser nu med mycken spänning herrehusets nästa sammanträden, i hvilka det skall visa sig, om huset verkligen kommer att intaga en oppositionel hållning mot Bismarcks nyaste sträfvanden. Ett visserligen mindre betydande lagförslag, om hvilket emellertid deputeradekammaren och ministåren äro ense, har redan förkastats af herrehuset, och det hade under samma sammanträde trenne anledningar att visa sin opposition — först och främst lagförslaget angående skolinspektionen, vidare lagförslaget om öfverräkenskapskammarens kompetens (hvarvid det liberala partiet fäster mycken vigt, emedan deputeradekammarens kontroll af budgeten, om räkenskapskammarens kontroll icke existerade, skulle vara beroende af vederbörande ministrars goda vilja) -och slutligen valkretsordningen. National-Zeitung hoppas emellertid, att regeringen slutligen skall lyckas förmå herrehuset att antaga de liberala lagförslagen. En svår strid skall säkerligen också uppstå i deputeradekammaren, när förslaget om skolinspektionen kommer under diskussion. Mot detta förslag har nemligen en koalition bildat sig, som består af hela centern, polackarne, större delen af de gammalkonservative och några medlemmar som luta åt centern. De gammalkonservative förklara visserligen att deimassa skola rösta mot förslaget, så vida det icke undergår betydliga förändringar; men, att döma efter föregående erfarenheter, har man skäl att antaga, att åtminstone en del af de konservative skola uppträda på ett annat sätt, om regeringen försvarar förslaget med den energi som erfordras, De österrikiska och ungerska tidningarnas uppgifter angående dagens brinnande fråga — de galiziska anspråken — äro motsägande. Den af 5 tyskar och 2 polackar bestående komite, som blifvit tillsatt för att utreda frågan om dessa anspråk, har nu redan i 14 dagar varit i verksamhet, men utan att komma till något afgörande resultat. Regeringen erbjuder den största provinsiella sjelfständighet, men vill icke medgifva Galizien en sådan ställning som skulle göra det till en stat i staten. Polackarnes anspråk på en polsk minister, som är ansvarig inför landtdagen i Lemberg, skall således ha blifvit förkastadt af majoriteten inom komiten. Kejsar Frans Josef säges vara mycket missnöjd med sakernag nu varande ställning; han uppehåller sig af denna orsak så litet som möjligt i Wien, Han reste nyligen till Insbruck och väntas med det första till Pesth, der redan förberedelser göras till hans mottagande. PremierminiIstern Auersperg har den 4 dennes mottagit Jen deputation från Gratz, som öfverlemnade len adress från municipalrådet derstädes till kejsaren, Enligt Tageblatt höll ministerpresidenten ett längre tal, i hvilket han I framhöll nödvändigheten af den fastaste aniohet hland alla medlemmar af det tvska icke sakna intresse. Handelsfördraget med: England afslöts den 23 Januari 1860 på 101. år, med Turkiet den 29 April 1861 på tiol med Italien den 17 Januari 1868 på tölfl I I Bismarcks uppträdande på landtdagen il partiets åsigter om förhållandet mellan skola :