EKONOMISKT. En statshandling, hvilken vid hvarje riksdag delgifves representationen, men som föga uppmärksammas, är berättelsen om hvad i riket och dess styrelse sig tilldragit sedan sista lagtima riksdag; men orsaken dertill torde sannolikt vara, dels att den offentliggöres vid en tidpunkt, då uppmärksamheten företrädesvis är riktad på en annan statshandling, nemligen K. M:ts proposition rörande statsverkets tillstånd och behof, och dels att den upptager förhållanden och åtgöranden, som redan kommit till allmänhetens kännedom. Men ehuru så är fallet, kan dock icke bestridas att dessa berättelser innehålla flera uppgifter af stort intresse, hvilka dock mindre påaktats. Några af dessa anse vi oss här böra återgifva, enär de på ett särdeles öfvertygande sätt ådagalägga, att Sveriges ekonomiska ställ ning äfven under det förflutna. året varit särdeles lycklig. Här finnas två penningförvaltande verk, som oafbrutet med hvarandra stå i beröring — statskontoret och riksgäldskontoret — och de ha medl hvarandra vidlyftiga penningtransaktioner. När liqvid för året 1868 upprättats emellan de begge verken, visade sig ett saldo statsverket till godo på ej mindre än 4,154,000 rdr, och för året 1869 egde statskontnret likaledes en fordran hos riksgäldskontoret på mer än 1!a millioner rår; men vid slutet af 1870 hade förhållandet ändrats: då egde riksgäldskontoret att fordra, af statskontoret, enligt approximativ ber:ut. ning, omkring 3,450,000 rdr, och då ätven under 1871 uppbörden af några bland de väsentligaste statsinkomsterna influtit med vida högre belopp än som i årets stat der. före beräknats, har statskontoret i afräking till riksgäldskontoret kunnat för sistnämnda år leverera 4!2 millioner rdr. Måhända torde härvid endast behöfva antydas, att när saldot ställer sig till statskontorets favör, så visar det att statsinkomsterna understigit beräkningarne,. När åter saldot utfaller riksgäldskontoret till godo, så visar det att inkomsterna öfverstisit det belopp, som beräknats. Äfvon på ett annat område ådagalägges en synnerlig stegring i den enskilda välmågan. När 1870 års inhemska jernvägsån först upplades, bestämdes dess kurs till )5!2 proc., men småningom har priset kunlat stegras ända till I proc. öfver pari, innedärande således en förökning af 5Y proc. i jemförelae med den första emissionskursen. summan af försålda obligationer, hörande ill detta lån, uppgår för 1870 till7,022,000 dr och för år 1871 jemte Jamuari innevaande år till 8,350,200 Nr, eller samman agdt 15,372,000 rdr, De metalliska tillgångarne i riksbankens jassaha äfven betydligt stigit, från 15,847,500 dr, den 30 September 1870, till 27,507.300 amma dag 1871, och uppgingo den 23 sistidne December till 30,750,720 rdr. Om den egel, som gäller i afseende på riksbanken, remligen att fordringarne i utländskt mynt ch vexlar, betalbara på utländsk ort, beraktas som metallisk valuta, tillämpas äf:en på alla de enskilda bankerna, så bör, ä råga om samtliga bankernas metalliska Assa, ofvannämnda belopp ökas med motvarande slags tillgångar, tillhörande de enkilda bankerna. Beloppet häraf kan väl i noggrannt uppgifvas, men iutländska till etalning icke förfallna vexlar egde dessa anker den 30 September 1871 — 8,586,000 dr, emot — 2,898,000 rdr vid samma tid r 1870, Sammanfattas ställningen den 30 sistlidne loptember uti samtliga dåvarande egentliga ankinrättningar, rörande hvilka uppgitter ffentliggöras, nemligen Riksbanken, 26 soelutgifvande enskilda banker, 9 filialbarer, Skandinaviska kredit-aktiebolaget sant ktiebolaget Stockholms handelsbank, så viwe sig, jemfördt med förhållandet samma, ag år 1870: på uppoch afskrifningsr:.jing en ökning från 25,903,400 till 25,950,200 dr, eller med 51,800 rdr; på depgsitionss gt T (EG fa rd I gig LE TAR AR ET EE brer EN