Aftonbladet – 7 februari 1872, sida 3

hall, som motstånd börjat göras deremot. RIKSDAGEN. Hr A. E. Nordenskiölds motion om uppgörande af förslag till omorganisation af de högre läroverken i Stockholm samt om anvisande af dertill nödiga medel. Oaktadt Sveriges äldsta och förnämsta universitet är beläget endast några få mil från Stockholm, har dock behofvet af högre undervisningsanstalter i hufvudstaden redan längesedan på mångfaldigt sätt gjort sig gällande. Denna omständighet, jemte nödvändigheten att i en mängd fackriktningar bereda tillfälle till studier, mera omfattande än de, hvilka kunna inhemtas vid de äldre, efter andra fordringar organiserade lärdomsanstalterna, har småningom, föranledt inrättandet i hufvudstaden af åtskilliga läroverk, hvilka visserligen alltid haft ett praktiskt hufvudändamål, men i hvilka också samtidigt-en omfattande undervisning lemnats i de teoretiska naturvetenskapernas olika grenar. Dessa läroverk hafva alla från en ytterst anspråkslös början utvecklat sig utan något inre samband med hvarandra. En följd häraf är, att samma läroämnen föreläsas på en gång vid flere af de här ifrågavarande institutionerna, ofta efter samma lärobok och ungefär samma undervisningsplan. Såsom exempel härpå vill jag anföra, att undervising i teoretisk kemi lemnas efter samma lärobok på en gång vid teknologiska institutet, krigshögskolan vid Marieberg och farmaceutiska institutet; att en kurs i matematik och fysik af ungefär samma omfattning genomgås vid krigshögskolan och teknologiska institutet, o. s. v. On sådan planlös organisation af. undervisningen mäste naturligtvis medföra ett betydligt slöseri såväl med penningmedel som lärarekrafter; och det är för att vinna en rättelse häruti, som jag vågar hemställa, huruvida det ej vore möjligt och gagneligt att sammanslå samtliga dessa läroverk till en enda stor institution, bestående af: A) En fysiskt-naturhistorisk afdehing, vid hvilken undervisning skulle lemnas i matematik, astronomi, fysik, teoretisk mekanik, kemi, mineralogi och geologl, zoologi och botanik. B) En polyteknisk afdelning, till hvilken skulle höra, jemte de rent praktiska ämnena vid teknologiska institutet och bergsskolan, de egentliga fackämnena vid farmaceutiska institutet och skogsinstitutet. OC) En militärafdelning, omfattande den undervisning i rent militära ämnen, som för det närvarande lemnas vid Mariebergs krigshögskola. Jag hoppas nedanstående detaljgranskning skall visa, att man genom en OMoregnisation i den syftning jag här ANLydt, utan alb några nya penning-uppoffri sar, bör kunna för hufvudstaden förärfva en läroanstalt, , -Y som ej allenast kommer att vida öfverträffa de nv risterande specialskolorna i afseende på organisationens ändamålsenlighet, utan äfven i afseende å tillgång på lärarekrafter, museer, laboratorier och annan wundervisningsoch forsknings-materiel, bör kunna täfla med de flesta dylika institutioner i andra länder. Innan jag lemnar redogörelse för det sätt, enligt hvilket jag tänkt mig den nya institutionen organiserad, är det dock nödigt att ingå-på en kort granskning af de läroverk och institutioner, hvilkas sammanslående jag här ifrågasätter eller hvilkas direkta eller indirekta medverkan jag påräknar, Dessa äro: 1). Teknologiska institutet och Bergsskolan. Staten för dessa numera med hvarandra förenade läroverk uppgick 1871 till 77,500 rdr, oberäknadt ett anslag af jernkontoret till bekostande i landsorten af praktiska öfningar för bergsskolans elever. Utgifterna äro fördelade på följande poster: a) Teknologiska institutet. Föreståndaren (utom bostad) ............ rår 5000 Professorn i matematik och teoretisk mekanik 4500 , i tillämpad mekanik en 4500 , i mekanisk teknologi . en 4500 , i allmän och tillämpad fysik... 4500 , i kemi och kemisk teknologi (utom bostad) ..,.........sss.s.ss 4 000 Adjunkten i matematik och teoretisk mekanik oosssssssseserestsressssnsnensr rr 2500 i kemi och kemisk teknologi... 2500 Läraren i geodosi och topografi............... 750 i allmän byggnadslära och byggnadskonst ....... .. 1250 i vägoch vattenbyg; s 3 000 i beskrifvande geometri och ri konst ... stesnräet 2000 Arvode till sekret 580 Bibliotekarien ..... 500 Räkenskapsföraren ....... 500 Extra lärare och repitörer . 2000 Betjening ..... 1500 Biblioteket .. 2.000 Samlingar af modeller etc 300, Laboratorium ............ 2000 Mekaniska verkstaden .. 2 500 Bränsle 0. 8. V. snssnnss ute .. 4500 b) Bergsskolan, Professorn i metallurgi och hyttkonst (utota astad). sv... NNE a 4000 Adjunkten i samma ämne , 2 500 Processorn i grufvetenskap . rtttenind 8 200 Läraren i maskinbyggnadskonst och en konstruktör ollor a ent för samma jane Arvode til Utgifter till betjening .. Biblioteket ..... friga samlingar.. Laborationer rata a 3 800