Aftonbladet – 6 februari 1872, sida 2

Mary förstod anledningen dertill, — at hon sutit uppe hos den sjuka. Jag hal hört talas om det, sade hon; hur är de med henne ? Hon är rätt klen. Åter uppstod en kort tystnad. Mary Bar ber syntes vara otålig; värdinnan stod och väntade på att tekitteln skulle koka, och kastade då och då en blick på sin gäst. Jag begriper ej hvarför ni kommer hi och frågar så, yttrade hon slutligen hastigt Kom mr Owen hem drucken i natt? Skulle kan kommit hem dracken? ytt rade Mary Barber med harm; det kund väl aldrig hända honom. Men hvarför tror ni då att han var hä på värdshuset? Vi veta inte hvad vi skola tro. Har kom inte alls hem. Mrs Black såg på henne med frågande blickar. Sedan han vid tiotiden begaf sig till ne dra ängen, har han hvarken synts eller hört utaf. Min tro är att man har gjort af me honom. Värdinnan skulle just lägga ett skedblac t i kannan då Mary Barber sade detta Orden tycktes träffa henne som ett åskslag Hennes hand skakade så att allt t spilde ur skeden och ansigtet blef ånyo spöklik blekt. Hur var det? hvad menar ni? hviskad hon knappt hörbart. Jag menar precist hvad jag säger,sva rade Mary Barber djerft. Viha varit upp hela natten och väntat och sökt husbond men han finns inte. Jag befarar storlige! att han blifvit mördad. Gud förbarme sig! ropade qvinnan. Det var tydligt att om, enligt Marys tro Den smygatide Indianen hade någon del