Aftonbladet – 6 februari 1872, sida 2

n fuston. För öfrigt erkänna alla tidnin å obetingadt grefvens öppenhet och loyatet. Familjen Bonapartes hus på Corsika komver nu att tagas i besittning af staten. Dohändirektören i Bastia har sändt Grossetti, om i öfver tjugu år fungerat som uppsyningsjan öfver denne bonaparternas egendom, en krifvelse, i hvilken han tillkännagifver, att trossetti efter fyra dagars förlopp skall utymma den af honom bebodda lokalen, enär huet, som förut utgjorde en del af kejsarens prirata domän, nu tillhör staten. Rouher har ill följd deraf skrifvit till prefekten för att rotestera mot statens öfvertagande af bovaparteska huset, I slutet af skrifvelsen bevär han i sin egenskap af kejsarens ombud, ch såsom den, hvilken fått i uppdrag att skydda hans egendom, att den af prefekten utfärdade befallningen skall kontråmanderas. Grekland har; sedan konung Georg för åtta år sedan besteg tronen, redan varit hugnadt med nitton ministerer. Kumundaros har un: der denna tid fyra gånger stått vid statsrodret, Deligeorgis tre gånger, Zaimis två gånger och Bulgaris har nu för femte gången öfvertagit ledningen af det grekiska statsskeppet. Bulgaris är till sin person hydriot och saknar all vesterländsk bildning, men har en energisk karakter. Bulgaris hade icke väl tillträdt sitt embete förr än han af kammaren fordrade en fyra må naders kredit, och då den vägrades honom. tvekade han icke att genast upplösa den lagstiftande församlingen. Den nya kam maren kommer dock sannolikt icke att bl medgörligare, hvarför konung Georg sanno likt snart kommer att utse sin tjugonde mi nister. Röfvareoväsendet i Attika börja åter sticka upp hufvudet och röfvareskaro: hafva visat sig utanför Athens portar. Wientidningarna upprepa hvarje dag, at författningsutskottets subkomit ifrigt sys selsätter sig med de galiziska angelägenhe terna, men äro icke i stånd att gifvanågr positiva upplysningar om, hvad förhandlin garna hafva ledt till och hur slutresultate på grund af det redan uppnådda kommer at gestalta sig. Under det tyskarne och pc lackarne söka komma till en uppgörelse herrskar bland ruthenerne en rörelse, sor vitnar om, attden galiziska frågan icke ka lösas af tvenne parter; utan att det gifve en tredje part, som äfven har ett ord at yttra med och hvars samtycke erfordra innan furst Auersperg kan göra min af a han i ringaste mån löst svårigheterna detta håll. I ruthenska petitioner, som fö ses med en massa underskrifter, begäre latt Galizien skall delas, om riksrådet gi lin på de af landtdagen i Lemberg framstä da fordringarna, hvarigenom poläckarne kor I ma att tillförsäkras öfvermakten i provi Isen. Tyskarne önska, såsom bekant, direk val till riksrådet, under det polackarne a beta deremot af fruktäån att blifva öfve l röstade af ruthenerne. Om det i detta z seende kommer till en kompromiss, hvarig nom polackarne undslippa direkta val, yrl ruthenerne att de indirekta riksrådsval skola företagas sålunda, att begge nation -lliteterna blifva representerade och att nationalitetslag utfärdas.