Aftonbladet – 3 februari 1872, sida 3

redogörelse lemnas för slika enskildheter. Instrumentet är efter hr Börtzells anvisningar förfärdigadt af mekanikus Berg, hvilken förut gjort förbättringar på afviägningsinstrument. För så väl instrumentet som afvägningen i dess helhet redogöres i en broschyr, aftryckt ur Vetenskapsakademiens handlingar, med titel: Redogörelse för en afvägning emellan Östersjön vid Sundsvall och Nordsjön uti Throndhjemsfjorden, vid Levanger, utförd för Sveriges geologiska undersökning af dess nivellör Algernon Börtzell. Denna intressanta broschyr bör läsas af hvarje afvägare och hvar och en för geografi intresserad. Bland annat redogöres der för författarens användning af Stampfers metod att afväga med lutande syftlinier, hvarigenom han på en gång höjt sig ända till 1000 fot på ett afstånd af 11,000 fot. Den anmärkningen som författaren på grund af vunnen erfarenhet framställer, att sjöar, äfven om de äro genomflutna af vattendrag, ligga i fullkomlig nivå, torde måhända kunna, åtminstone för praktiskt behof, i ej ringa män utsträckas till större elfvar och åar. Åtminstone har jag mer än en gång afvägt långa sträckor af åar, der man på grund af ;strelke uppkommen genom för liten tvär senomskärningsyta förmenat att fall skulle innas, men dervid funnit fullkomlig nivå, om ändpunkten tagits tillräckligt ofvan och nedan det förmenta fallet, I detta afseende råder ännu, åtminstone land äldre personer i aflägsna bygder, den föreställningen, att ett rinnande vatten måste luta, och i flera orter har jag hört den sägen, att en aflägsen större sjö skulle ligga ika högt som toppen af det och det kyrktornet, ehuru denna sjö genom en större å eller mindre sjö och utan mellanliggande vattenfall haft aflopp djupt under kyrktornets fot. Allmängörandet af afvägningens resultat har dock nu mera nedrifvit olika ;raditioners häfd och fruktan för deras för. störande verkningar. I nyaste vetenskapiga och ansedda verk, t.ex. Klödens Tirdsunde finnes en uppgift att sjöar kunna uta, och Lago Maggiore anföres der såsom orof. En sådan lutning uppgitves dock yterst ringa och torde måhända bero på Ire afvägningar, hvilka ej kunnat göras så !0ga som de stora längdsträckningarne forIra. Samma anmärkning torde ock kanske unna göras om alla afvägningar som afett att finna höjdskilnaderna emellan olika af. Möjdskilnaderna blifva nästan alltid llusoriskt små i förhållande till de oerhör a horisontella afstånden, ooh endast jemföelse emellan talrika mätningar kan lemna, tt afsevärdt resultat, B—-d,