Aftonbladet – 3 februari 1872, sida 3

Valet af en skandinavisk mynt-enhet tyc-Ikes derför blott finnas mellan den nya tysIska marken i guld, eller 45 af densamma, -leller mellan det tyska 20-markstycket deIladt i 20 soch hvar och en af dessa åter i :1100 delar, eller samma myntstycke deladt i .)25 och hvar och en af dessa i 100 delar. 0. J. B. LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: Bolin, Europas statslif och filosofiens politiska läror. — Framtiden, tidskrift för fosterländsk odling: — Svensk tidskrift. — Litteratur och konstayheter. Europas statslif och filosofiens politiska läror. Den nyare historiens hufvudepoker, betraktade ur filosofisk synpunkt; af Wilh. Folin, extra-ordinarie professor vid universitetet i Helsingfors. (Andra band.) Det förtjenstfulla arbete, på hvilket vi I härmed vilja fästa våra läsares uppmärk-. J samhet, är ett sådant, som med skäl kant benämnas en bok för dagen. Under en storm-: uppfyld period, då i alla länder frågorna om dstatslifvets tidsenliga organisation och den l: Trätta samhällsordningen stå främst på dagJordningen, har prof. Bolin fört till ett slut dsitt lärda och omfångsrika verk, angående Europas statslif och filosofiens politiska läror. Både på grund af dess vetenskapliga: värde och såsom ett bidrag till utredningen ; af de spörsmål, hvilkas lösning är af såjl. stor vigt särskildt för vår tid, bör denna l( I skrift kunna påräkna en intresserad läsare1 krets bland de nordiska ländernas bildade! lallmänhet. Vi ega icke på vårt språk nå-) got arbete, som med lika stor fullständighet behandlar den nyare statsrättens och poli-l!l tikens historia, hvadan alltså hr Bolins bok 1 fyller en lucka i vår litteratur. 1 1 t S Lf Redan för närmare tre år sedan lemnades i denna tidning en kortfattad redogörelse för innehållet af de då utkomna häftena af prof. Bolins arbete. Den nu afslutade hi-d storiskt-filosofiska framställningen sönderfaller i tvenne hufvudafdelningar, skildrande jr de olika uppfattningssätten af det politiskal: lifvet ur väldets och maktens samt ur rättens ) och frihetens synpunkt. Genom hela arbetetjit går såsom en ledande tanke betraktelsen aflu de politiska lärorna såsom en trogen afspeg-!f ling af det på olika tider rådande allmänna t uppfattningssättet af samhällslifvet, hvilket s hos de mera betydande tänkarne funnit sitt h systematiska uttryck. c Främst vid ingången till den nyare poli 1 tikens historia möter oss ett i flera hänse je enden betydelsefullt namn: Niccolo Machia-s velli. Åt den ryktbare florentinarens tilljt sitt värde så omtvistade doktriner har hrir Bolin egnat en utförlig och sorgfällig redo-d rörelse, hvilken öfver hufvud gestaltar siglå F V h ill en apologi för Il principes af många missförstådde och derföre misskände författare. Det torde knappast finnas något namn, skrifver hr Bolin, som så grand-h löst, eller åtminstone på nog ytliga grun-la der och således i följd af tanklöshet ochin orättvisa, erhållit en så föraktlig klang som jti Machiavellis. Protestanter och katoliker, lr diplomater och jesuiter, republikaner och v absolntister — alla hafva de gjort sitt tillld för att gestalta och nära den föreställning, ä som betecknas med det förhatliga ordet ma-u chiavellism. Man har dervid törbisett Ma-s; I chiavellis sanna betydelse, den att vara en Ih banbrytare för en sjelfständigare uppfatt-!v ning af det politiska lifvet. — — — Ingen a tänkare före honom har med sådan kraft in och skärpa uppfattat den europeiska utveckf lingens stora samfundsproblem och från en fi universel ståndpunkt genomträngt och gran-g skat detsamma. Den ensidiga och fördomsfulla uppfattningen af Machiavelli har ofta nog föranledts deraf, att man, såsom hr Bolin framhåller, uraktlåtit att betraktar Machiavelli i hans samband med sitt tidehvarf; men vid en sådan godtycklighet i betraktelsesättet kommer hvarje historisk företeelse att stå uti en falsk dager, HrBolins egen teckning af Machiavelli såsom politisk skriftställare är baserad på en förutskickad kulturhistorisk öfversigt af samfundsförhållandena i Italien på den tid, då Machiavelli sökte efter en lösning af sitt stora problem: grundläggandet af Italiens nationella enhet. Andra boken af arbetets första afdelning innehåller i tre kapitel dels en framställning af Machiavellis lära i dess förhållande till reformatorsrnas politiska åsigter samt af öfriga under reformationsperioden förekommande politiska doktriner, dels en redogörelse för läran om folksuveräniteten i dess historiska ursprung och utveckling. Af mycket intresge är hr Bolins utkast till en historik öfver detta i senare tider så hetydelsefullt vordna politiska teorems successiva utbildning. Redan hos författare på 1600-talet, Bågom t, ex, hos den såsom historieskrifvare bekante jesuiten Mariana (död 1624), möter oss yrkandet att den furstliga makten bör vara inskränkt, alldenstund öfver furstens välde, som endast gäller de samtlige enskilde, står den af folket såsom helhet uppburna statsmakten. Då fursten erhållit och fortfarande eger sitt välde genom folkets samtycke och frivilliga öfverlåtande till honom af makten, så är klart att undersåtarnes intressen böra vara uttryckligen betryggade genom författningar, hvilka lägga band på furstens godtycke och egennytta, samt att folkets ursprungligen högre makt träder i kraft gent emot den sjelfviske och pligtförgätne fursten eller tyrannen. Ty det vore oantagligt att folket i dess helhet skulle hafva beröfvat sig sin auktoritet, för att utan alla förbehåll lemna den åt en enskild, som deraf kunde göra ett för detsamma i allo ofördelaktigt bruk. Så vådligt det är, att en furste handlar egenmäktigt uti det som rör lagstiftning och beskattning, lika säkert är, att folkets makt med hänsyn till dessa samma frågor visar sig vara fursten öfverlägsen, om det gör motstånd genom att uti någon åsigt och motsvarande hållning vara fullkomligt enhälligt. Derföre hafva ock uti välordnade stater kloka och förståndiga menniskor varit betänkta på att innesluta furstemak-r ten inom skrankorna af måtta och omtänk-te samhet, genom att fastställa att intet vä-!g sentligt i staten finge komma till giltighetD Am e Dm ÖO MR HI FAL nm FR 86 nm FRK TS D JV LO HH Fm FM mr Aa hm AN KR re ÖNA OLUN FA PR Indi-s-)