Aftonbladet – 3 februari 1872, sida 2

STOCKHOLM den 3 Februari. s nn d N Andra kammaren har i dag valt ledamöter i de tre tillfälliga utskott, som kammar Vv ren beslutit nedsätta. n I tillfälliga utskottet AZ 1, för frågor rörande undervisningsväsendet, invaldes hrr Adlersparre, Altin, Dahm, J. E. Ericsson, von Geijer, S. Magnusson i Fors, Nordenskiöld, Anders Persson i Mörarp och A. Rundbäck, S I I tillfälliga utskottet n:r 2, för frågor rö-1 rande embetsmäns tjenstgöringsoch aflö-1 ningsförhållanden, invaldes: hrr Bexelius,lt A. Gumaelius, J. G. Jansson, C. Johansson f i Hansjö, J. Jonson i Fröstorp, P. Nilssons i Kulhult, Palander, Westerdal och Åker-: hielm. 4 j j I tillfälliga utskottet n:r 3, för behand-. ling af öfriga till tillfälligt utskott hänvi-: sade, men de båda ofvannämnda kategorierna ej tillhörande frågor: hrr J. Bergström,: Billström, Grill, Rutberg, Sahlström, afl: Schmidt, M. Svensson i Torpa, Tjernlund och I strand. Samtliga dessa val kunna anses vara så godt som enhälliga, ty vid hvardera valförrättningen afgåfvos blott ett par sedlar, som med afseende å ett och annat namn afveko från de listor, hvilka såsom vanligt voro uppgjorda af majoriteten. I första valet deltogo 133, i det andra 113 och i det tredje 97 ledamöter. Vid remissen af de i förra plenum aflemnade kungl. propositionerna afgaf i Första kammaren hr Rydqvist ett mycket vidlyftigt anförande emot förslaget om lastpenningarnes upphörande. Hrr v. Koch, Wallenberg och statsrådet Wern gendrefvo kraftigt hr Rydqvists invändningar. I Andra kammaren förelåg till afgörande hr Carlens motion om tillsättning af ettsärskildt utskott för behandling af en del till lagutskottet hänvisade motioner, såsom de hvilka röra ändringar i kommunallagarne, allmänna byggnaders uppförande och underhåll m. fl. Detta förslag blef af kammaren för dess del bifallet med 99 röster mot 65, men först efter en ganska liflig och långvarig debatt. Mot förslaget uppställdes invändningar dels ur formel synpunkt, dels ur synpunkten af den åsyftade åtgärdens behöflighet. I förstnämnda hänseende invändes af hrr Printzensköld, A. Rundbäck, Rundgren och grefve Sparre, att då grundlagen medgat tillsättningen af särskildt utskott för behandlingen af -fråga, som -tillhör ständigt utskotts behandling, så afsåges dermed en fråga eller en angelägenhet, men alldeles icke att sådant utskott kunde tillsättas för att behandla flera olikartade frågor, hvilka icke på något sätt kunde under det singulära ordet fråga subsumeras, hvarföre, och då grundlagarne borde efter sin ordalydelse tolkas, dessa talare bestredo den föreslagna åtgärdensgrundlagsenlighet.. Med afseende å åtgärdens behöflighet invändes åter, hufvudsakligen af samma talare, att lagutskottet vid denna riksdag hade att behandla ett vida färre antal motioner än vid förra riksdagen och derföre borde väl kunna medhinna dem, helst denna gång icke, såsom förlidet år, förelågo flere vidlyftiga kongl. propositioner, som komme att taga utskottets tid i anspråk. Man stödde sig härvid på de glada förhoppningar, som lagutskottets ordförande, grefve Sparre, hade uttalat i afseende å möjligheten för utskottet att medhinna dit hänvisade motioners behandling. Slutligen befarades att vid va1e1 af ledamöter i ett särskildt utskott partiandan skulle göra sig gällande, hvilket kunde menligt inverka på ärendenas behandling i det ifrågasatta utskottet. Häremot invändes af hrr Ehrenborg, L. J. Hierta; Carlen och Gumelius, i afseende å den formella sidan af saken, att uttrycket fråga lika litet i detta fall kunde utgöra något hinder för tillsättningen af ett särskildt utskott, som det ansetts innefatta något sådant hinder då man tillsatt särskildt utskott för behandlingen af de flere olikartade frågor, som rört försvarsväsendet. Hvad åter angick de glada förhoppningarne att utskottet vid denna riksdag hunne be handla dit hänvisade motioner, så hänvisades till den af flere föregående riksdagar vunna erfarenheten och erinrades för öfrigt om den grundliga behandling som lagfrågor erfordra, om behandlingen skall blifva sådan att utsigt skall finnas att goda förslag deraf skola blifva en frukt. I afseende å de befarade olägenheterna deraf, att partiandan skulle göra sig gällande vid utskottets tillsättning, anmärkte hr Carln särskildt, att det tvärtom vore i sin ordning att majoriteten sökte göra sina åsigter gällande, Hr P. Nilsson i Efveröd, som jemväl understödde motionen, upplyste, att önskningen om tillsättningen af det särskilda utskottet icke härrörde blott från en enskild medlem af lagutskottet, utan delades af alla andra kammarens ledamöter, med undantag blott af en enda, och jemväl af åtskilliga af Första kammarens ledamöter, befarande man att, om ej en sådan åtgärd vidtages, nu såsom förr ett stort antal motioner skulle blifva kastade under bordet. Hr Funelit till stöd för åtgärdens behöflighet framkastade påstående, att lagutskottet ingenting uträttat med afseende å ifrågasatta ändringar i kommunallagarne, uppkallade grefve Bparre till en. replik, i hvilken han med mycken patos erinrade om dengenomförda reformen af rös n i