Aftonbladet – 3 februari 1872, sida 2

en efter våra olyckor i ett utbrott af beindransvärd hänförelse förkunnade sin mo-li jarkiska tro, tillkännagifvit, att det ickeloc ille dö. de Jag borde icke, sade man, fordra af våra fil appra soldater, att de skulle marschera under ett nytt standar. Jag planterar icke mn ny fana, jag höjer blott åter Frankrikes, 8 och jag har den stoltheten att tro, att den skulle kunna återgifva våra armf6er deras samla prestige. Om den hvita fanan rönt motgångar, gifves det dock förödmjukelser, som äro henne obekanta. Jag har sagt, att!K jag är reformen; man har låtsats fatta detla så, som vore jag reaktionen. Jag har icke kunnat bevitna kyrkans pröfningar, utan!gk att erinra mig mitt fäderneslands traditio-; ner. Detta språk har uppväckt de blinda ste lidelser. Genom min orubbliga trohet mot mina grundsatser och min fana är det sjelfva Frankrikes heder och dess ärorika forntid jag försvarar, är det dess framtid jag förbereder. Hvarje timme, som förslösas på onyttiga kombinationer, är en vin-l!1 ning för allå dem, som jubla öfver Frankrikes förödmjukelse. Om man tillspilloger den nationela principen om den monarkiska ; ärftligheten, utan hvilken jag är intet, med hvilken jag är allt, hvar äro då våra allianser? Hvem skall gifva en stark organisation åt vår arm? Hvem skall återgifva vår diplomati dess anseende, Frankrike dess kredit och rang? Hvem skall garantera de arbetande klasserna fredens välsignelser, arbetaren hans lifs värdighet, hans arbetes frukter, hans älderdoms betryggande? Jag har ofta upprepat, att jag är redo till alla med hedern förenliga uppoffringar, till alla medgifvanden, som icke äro handlingar af svaghet. Gud är mitt vitne, att i mitt hjerta icke finnes någon annan passion än Frankrikes lycka; jag har endast en äregi-) righet, att få taga min andel i rekonstitutionsarbetet, som icke får vara ett partis uteslutande verk, utan hvilket tar i anspråk hvarje hängifvenhets lojala medverkan. Ingenting kan rubba mitt beslut, ingenting kan uttrötta mitt tålamod och ingen kan, under hvad förevändning det måtte vara,l förmå mig att gå in på att blifva revolutionens legitime kenung. : Ett i går ingånget telegram meddelar att! sjelfva den förr så monarkiske Guizot i ett samtal med Thiers förklarat, att på grund af detta manifest vore monarkien omöjlig, och att det vore hvarje god medborgares pligt atf understödja republiken. oh Venstern inom nationalförsamlingen har nyligen hållit ett möte. för att diskutera frågan om subskriptionen för franska områdets befrielse från de tyska ockupationstrupperna. Gambetta var af den åsigten, att subskriptionen borde inbringa minst 1001: millioner francs, så vida icke den moraliska verkan deraf skulle blifva skadlig. Venstern beslöt, att innan den toge något initiativ i denna fråga, borde den först undersökas afl en komitå, hvilken äfven omedelbart tillsattes. Det berättades för någon tid sedan, att ett närmande egt rum mellan den Heliga stolen och ryska regeringen, och att påfven auktoriserat de polska presterna att använda ryska språket vid gudstjensten. Detta förnekades af Times. Denna tidnings i allmänhet väl underrättade korrespondent i Paris yttrar nu om samma sak följande: I enlighet med hvad vi meddelat, bekräftar det sig, att påffven aldrig auktoriserat de grekiska presterna att använda ryska språket i predikningar och vid religionsundervisningen i Poled. Det är icke faktiskt att en rysk ambassadör skall äckrediteras hos den Heliga stolen. Hr Kabenits är ännu Rysslands ende officielle representant Ryska regeringen har fordrat, att fem katolska biskopar skola tillsättas, och påfven har samtyckt dertill på vilkor att de som framställas för honom skola vara värdiga. Då listan på dessa fem biskopar blifvit uppsatt och af påfven accepterad, skola de preconiseras i ett särskildt konsistorium, hvilket skall hållas i Lent. Frågan om ryska språket kom icke ens under diskussion. Den Heliga stolen förklarar att tidningarnes uppgifter om att den i en med Ryssland uppgjord öfverenskommelse skulle ha gått in på en nyhet, hvilken hotade Polens språk och nationalitet, äro fullkomligt ogrundade. AO -— Pr TE De senaste underrättelserna från Spanien låta något gynsammare. Den storm, som uppstod vid upplösningen af cortes har sedermera lugnat sig. De partier, som bestredo lagligheten af denna upplösning, tyckas nu ha afstått från att gripa till vapen och endast vilja utföra striden med lagliga medel. De äro nu sysselsatta med, ut arbetandet af valmanifester och förberedandet af den lagliga agitation; genom hvilken de hoppas att segra vid valen. Zorillas anhängare, hvilka understödjas af de radikala och af republikanerne, hoppas på en lycklig utgång och hänvisa icke utan skäl på resnltatet af de sista municipalvalen såsom ett för dem gynsamt förebud. Regeringen hoppas i förlitande på embetsmännens verksamhet att vinna öfvervigten genom att omkring sig gruppera icke allenast sina egna anhängare, de förenade sagastisterne, icke unionisterne utan alla monarkiska partier med undantag af carlisterna, som alltid skola stå på oppositionens sida. Då de ännu i vissa provinser ha ett stort inflytande till följd af det stöd de finna hos presterskapet, äro de i tillfälle att genom sin mellankomst öka den politiska oreda, som fortfaratt herrska i Spanen