Aftonbladet – 2 februari 1872, sida 3

hvartenda härad bör ega sin särskilda folk högskola. Enligt vår öfvertygelse har hel södra hälften af Sverige ännu på åtskillig år ej behof af mer än en ny folkhögskola Elfsborgs län och möjligen en i Smålan (någonstädes vid den föreslagna Kalmar— Wexiöbanan), förutsatt nemligen, att de båd under bildniug varande (i Nyköpings oci Jönköpings län) komma till utförande. Der emot borde i hvarje härad finnas en folk högskoleförening, hvilken vi tänkt oss ord nad på ungefär följande sätt. Folkhögsko lans vänner inom häradet bilda en förening i hvilken en hvar blir medlem, som lemna bidrag till hennes kassa. Bidragen bör allt efter gifvarens godtfinnande kunna öf verlemnas till föreningens stående kapita eller till hennes rörliga kassa. Denna se nare jemte räntan af det förra användes år ligen till. bekostande af frielevplatser vic någon folkhögskola, hvilka. sökas hos oc bortgifvas af föreningens styrelse, som der för också bör bestå af män från häradet: olika trakter. Det gagn, som en sådan an ordning borde kunna medföra, skulle komm: både folkhögskolan och landtmannaklasse! till godo: för den förra skulle det vara et ypperligt hjelpmedel både att vinna ekono miskt oberoende och landtbefolkningens för troende, och för den senare vore det utar tvifvel ett godt medel att vid sina näringa och sina intressen fästa begåfvade, förhopp ningsfulla ynglingar, hvilkas anlag eljes svårligen skulle få tillfälle till utbildning En eggelse borde det dessutom blifva föl de förmögnare bondsönerna att ej lemn: dessa bildningens fördelar opåaktade, hvilka deras mindre bemedlade likar lifligt efter traktade. Och med en sådan allmän täflan om försteget i upplysning skulle äfven folkhögskolornas framtida bestånd vara fullt betryggadt.