Aftonbladet – 26 januari 1872, sida 3

från Juli till Oktober, och att hela hafvet våra norska framtidsplaner någon uppmärksamhet. Jag känner mig så mycket mer manad härtill, som saken nyligen i en norsk tidning har fått en särdeles upplysande utredning af en anonym författare, som sannolikt är den verksamme och skicklige föreståndaren för vårt meteorologiska institut, professor Mohn. Denne författare, af hvars utförliga framställning jag här skall tillåta mig att återgifva hufvudpunkterna, omnämner först, huru de rika produkter, förnämligast af spanmål, viktualier och mineralier, som utgöra det inre, i synnerhet det södra Siberiens rikedomar, på de senare åren ha dragit uppmärksamheten på sig, så att tanken allvarsamt har blifvit väckt att förskaffa dessa produkter en lättare utförselväg än den besvärliga landtransport, som hittills i förening med fodtransport blott tillåter de mer värdefulla artiklarnes utförsel. Dessa hämmande förhållanden ha medfört en oerhörd prisbillighet på produktionsorten, på samma gång som de lägga hinder i vägen för en större produktion. Från de vigtiga grafitbrott, som finnas icke långt från floden Jenisejs mynning, transporteras t. ex. mineralen nu uppför floden och derpå öfver land med renar till Petschora. Handelsvärgen för de flesta varor går nu från det inre af Siberien öfver Tomsk, Tobolsk och Ural. På floderna är det väl om sommaren en liflig ångbåtstrafik, som idkas af omkring 70 fartyg på Jenisej och omkring 40 på Ob; men mellan floderna. ligga betydliga landsträckor, der fordon måste anlitas. Vägen sjöledes till dessa floders mynningar går öfver det Kariska hafvet. Det är nu genom våra norska fångstskeppares resor desenare åren bevisadt, att detta haf är segelbart i slutet af sommåren och början af hösten väsentligen är isfritt. : Till det Kariska hafvet, som mot vester omslutes af Novaja Semljas stora ögrupp, leda fyra inlopp, sydligast Jugar-sundet, derefter Waigats sund (äfven benämnåt den Kariska porten), längre mot norr Matotschkin-sundet samt slutligen vägen norr om Novaja Semlja. Helacafståndet från den yttersta norska hamnen, Vardö, till inloppet till Obs och Jenisejs gemensamma golfmynning är genom Jugarsundet 240 geogr. mil, genom Waigats sund 230 mil, genom Matotschkin-sundet 195 mil och norr om Novaja Semlja 257 mil. För ett ångfartyg, som utan hinder hela vägen kunde göra 6 mils fart, skulle resan från Vardö till Obgolfens mynning upptaga 5!a dagar genom Matotschkin-sundet, 62 dagar genom Jugareller Waigats-sundet och 7!2 dagar Hört öm, Novaja Semlja. Då afstån-j( det från golfens mynning till närmaste stad, Obdorsk, är 130 mil, skulle hela resan från Vardö till Obdorsk medtaga 9—11 dagar.): Huru långt man måste gå upp på Jenisejfloden för att träffa flodångfartygen eller finna en lämplig omlastiingsplats, vet man icke, men det antages, att afståndet från golfmynningen här icke blir så stort som afståndet till Obdorsk, så att Jenisej-resorna blefve kortare än resorna till Obdåorsk. TIsförhållandena på det Kariska hafvet äro, såsom det tyckes, temligen olika under olika år. De bero af sommarens värme, af vindarne och af strömförhållandena. Tidtals är det lätt att resa genom alla sunden och norr om Novaja Senmilja, en annan gång packar sig drif-isen tillsammans här och derl: eller öfver allt och gör det omöjligt att: kommarfråm p5 farvattdet: Man har dock ännu icke försökt hvad ett för isfärden enkom bygdt, med en kraftigare ångmaskin försedt fartyg förmår uträtta mot isen på dessa farvatten. Isförhållandena äro det,l som skall förorsaka största afbräcket i regelbundenheten af ångbåtsturer på Siberien, När icke förhållandena äro mycket gynnsanima, måste fartygen vara beredda på att försöka genomfärden genom flere af sunden eller norr om Novaja Semlja, hvilket kan förorsaka mycket dröjsmål; Den tid, då det Kariska haffet Kan räknas för att vara segelbart, är, såsom nyss nämndes, ungefär 4 månadet; men i allmänhet måste dock något afdrag göras Härå till följd af de omvexlande isförhållandena. ; Beträffande frågan, huruvida fartygen kunna medföra tillräckligt kolförråd för en så lång och osäker resa, måste man komma ihåg. deiv lyckliga omständighet, som bekräftas af alla, hvika ha seglat på Novaja Semlja, nemligen att dössa öars kuster nästan öfverallt äro betäckta med driftimmer, ett brännmaterial, hyarmed man genom att anlöpa kusten kan. förse sig så mycket man lyster utan andra omkostnader, än hvartill tidspillan kan beräknas, Frågan. blir nu, huru man skall sätta saken i gång. . Från ryska sidan tyckes inlIgenting komma att. göras för att öppna sjöfart på Siberien. De underhandlingar, som (den ryske köpntannen Sidoroff för några är sedansades ha inledt med norska rederier, ha licke fört till något försök. Tillfället står ; således öppet för norsk företagsamhet att TItaga initiativet, och för oss ligger saken gå j I mycket närmare, som vi nu ha en flotta af I fartyg, hvilka:tyckas böra vara de bäst passande för denna färd, nemligen de ofvannämnda skälfångarefartyg, som på våren gå till Jan Mayn, Komme först de siberiska TI turerna i gång, kunde Norge genast, då det här fartyg färdiga, slå sig på dem och skulle Tsäkerligen, när det väl fått ett fast handtag i dem, svårligen , låta öfverflygla eiler I tränga ut sig ur dem. Men innan man kan begynha härmed, måste bättre kartor anIskaffas än de ryska, man nu har, öfver farI vattnet öster om Novaja Semlja. Den norIske författare, hvars framställning här återIgifves, menar derför; att de förberedande Istegen till öppnandet af sjöfart på Siberien Tböra bestå i en undersökningsexpedition i ändamål att kartlägga och hydrografiera den nordöstra delen af Novaja Semlja, östra kusten af det Kariska hafvet, eller vestra kusten af den Samojediska halföns norra del; densammas norra kust, mynningarna af Ob och Jenisej, en del af Siberiens kust öster ut samt slutligen de stora flodmynningarna sjelfva inåt till första handelsplats. För en sådan, expedition vore naturligtvis ett ångfartyg, helst ett bland skälfångareångfartygen, det hästa, mon det är fara värdt, att lutrustningen af ett så stort fartyg skulle Lun ftra: otinmmen nAlnuninaran hinalmadal Fn mvån