Aftonbladet – 22 januari 1872, sida 2

det vara af intresse att se hur den engelska pressen uppfattar densamma. Den uti London utkommande Correspondance anglofrangaise meddelar härom följande: Alla den engelska pressens organer, af hvad färg de än må vara, liberala eller konservativa, absoluta frihandelsvänner såsom Daily News, eller tid efter annan i vissa punkter återkommande till det gamla skyddssystemet såsom Standard, äro eniga uti sin uppfattning rörande den af regeringen föreslagna och af Thiers vältalighet inför kammaren understödda lagen om tull å råämnen. Alla göra rättvisa åt den talang och själsklarhet, som sätta en så ålderstigen man som presidenten i stånd att förmå församlingen att lyssna till hans föredrag i ett så svårfattligt ämne, synnerligast som hans åsigter i detta hänseende ogillas af en mängd bland kammarens ledamöter. Men lika eniga som tidningarne äro i sin aktning för presidentens personliga egenskaper, lika enige äro de att förklara den föreslagna skatten för ruinerande för den franska industrien och betungande för konsumenterna, hvarjemte de påstå, att om denna lag kommer att antagas, skall derigenom måttet af de olyckor, som 1870—71 års krig samlade öfver Frankrike, rågas.? a mm de on AA — frn RS cr Fr a TO FR Krigsministern general Cissey har, enligt. IL Indeipendance, i dessa dagar haft en konferens med den franska nationalförsamlingens armekomitå, hvarvid han, i öfverensstämmelse med hvad Thiers yttrat 1 församlingen, förklarade, att regeringen under inga vilkor vill förminska den stående armån eller finna sig i en nedsättning af det begärda anslaget. Troligtvis med anledning af hvad åtskilliga franska tidningar, såsom Soir, yttrat om att materielen skulle vara bristfällig, underrättade krigsministern komiten om, att Frankrike, oaktadt man icke kunde se någon krigisk eventualitet, hade en komplett materiel, som vore fullständigt i ordning och vid hvarje tillfälle färdig att användas. Man anmodade ministern att angifva bestämda siffror, men han anhöll att befrias derifrån, i det han uti de bestämdaste uttryck garanterade för riktigheten af hvad han uppgifvit. General Wimpffen har blifvit förhörd af kapitulationskomitn. Hans förhållande vid Sedan fann icke särdeles bifall, men det erkändes dock att han icke gjort sig skyldig till. något, som kunde ådraga. honöm ansvar. Den komit, nationalförsamlingen tillsatt för behandling af lagförslaget angående Internationale, har beslutit att tillstyrka, att män med bibehållande af associationsrättenj för öfrigt antager undantagslagstiftning mot! denna förening. Den klerikala tidningen Union berättar). följande historia, som är rätt karakteristisk : för det tillmötesgående; som regeringen på senare tiden visat det högre presterskapet: Monseigneur Guibert, erkebiskopen af Paris, hade vid tillträdandet af sitt embete hört omtalas, att erkebiskoparne af Paris, enligt gammalt bruk, då de togo sitt embete i besittning, kunde begära benådning för fyra inom deras stift häktåde förbrytare, Han vände sig derför till republikens president och sigillbevararen, hvilka icke hade sig. bekänt något härom och derför läto anställa efterforskningar i justitieministeriets arkiv.j Man fant der icke någon antydan om ettj dylikt bruk, men i det regeringen underrättede prelaten härom, tillade Hon, att ett sådant bruk syntes henne lofligt; och att hon ville införa det till förmån för den nyel erkebiskopen. Mer Guibert anmälde hi fyra fångar, en i hvardera af Paris fyra fängelser, hvilka genast, ehuru ådömda svära straff, benådades. Presidenten och justitieministern höllo emellertid denna benådningsakt hemlig, på det att erkebiskopen sjelf skulle kunna meddela dem det glada budskapet. Den 15 begaf sig prelaten till Sant, S:t Pelagie, S:t Lazare och La Roquette och förkunnade de olyckliga, för Hvilka han fällt förbön, deras befrielse. Il La Roquette besökte han erkebiskop Darboys cell och det ställe, der han med sina olycksbröder fusiljerades. Jag vill, sadel. han, bedja på detta ställe, för att vänjal. mina tankar vid ett dylikt martyrskap. Den 15 Januari kl. 11 på förmiddagen egde i Notre Dame en själamessa rum för. de under kriget omkomna. Hela kyrkan var. klädd med svart och i midten höjde sig en stor katafalk. Välsignelsen utdelades af erkebiskop Guibert. Hr Thiers, kejsaren och: kejsarinnan af Brasilien, hertigen af Nemours, grefven af Paris, marskalk Mac Mahon m. ff. notabiliteter öfvervoro ceremonien. Den bonapartistiska tidningen Gaulois och den radikala Constitution hafva på befallning af inrikesministern blifvit förbjudna att säljas på gatorna. Alla Paristidningarne ogilla denna åtgärd, hvilken man trodde omöjlig efter kejsardömet och hvilken i forna legislaturer på det skarpaste fördömdes af män sådana som Jules Simon, Ernest Picard och Thiers sjelf (Gaulois anför deras tal rörande denna sak). : Såsom man genom telegrafen redan känner, har den 15 dennes en preussisk undersåte blifvit dödad af en fransman vid namn Cremel. De närmare omständigheterna äro ännu icke tillräckligt utredda. Dråparen, som först sades ha flytt till Schweiz, har genom de franska myndigheternas åtgörande, som det vill svnas. blifvit orinpen i Chalons.