Aftonbladet – 22 januari 1872, sida 2

900 rår för hvardera; till inlösett af 100 xemplar af trenne häften utaf professor Mias Fries arbete: Icones selectee hymenoiyestum nondum delinsatorum 1500 rdr; t professor A. J. Ångström för utgifvande f 2:dra delen af hans arbete Recherches ur le spectre solaire 1000 rdr; åt docenw en J. G. O. Linnarson för en vetenskaplig :esa 1000 rdr; åt kollega C. Agardh Weterlund för dito dito 1000 rdr; åt läroverksadjunkten R. Hartman för dito dito 00 rdr; åt professor C. J. Tornberg för utvifvande af register till hang arbete Ibn1-Athfrs verldshistoria 500 rår; åt professor ÅA. Cronholm för utgifvande af 6:te delen vf Sveriges historia under konung Gustaf I Adolfs regering 600 rdr; åt amanuensen ). Montelius till inlösen af ytterligare 50 sxemplar af 2:ne häften af hans arbete: Från Jernåldern575 rdr; åt lektor N. Jinder för undersökningar af Ölands och ). Smålands folkspråk och fornminnen 500 dr; åt f. d. läroverksadjunkten G. V. Syk rander för arbetet Calmar slotts och stads listoria 1000 rår; åt boktryckaren P. Hanelli till inlösen af 30 exemplar af 4 delar t(taf Samlade vitterhetsarbeten afsvenska örfattare från Stjernhjelm till Dalin 450 dr; åt amanuensen vid nationalmuseum N. F, Sander, för utgifvande af handlingar rör vande konung Adolf Fredriks och drottning Lovisa Ulrikas med fleres tafvelsamlingar, vilka ingått i statens målningsgalleri, 250 rdr; samt åt extra ordinarie amanuensen vid nationalmuseum G. Upmark, för att vid ut ländska museer inhemta kännedom om konstsamlingars ordnande, 1000 rdr; skolande de beviljade beloppen 1200 rdr för Lunds universitets årsskrift och 500 rär åt lektor Linler utgå af det under åttonde hbufvudtiteln uppförda anslag till extra utgifter samt öfriga ofvan nämnda belopp af det under samma hufvudtitel för år 1872 anvisade anslag till resestipendier samt läröböckers och lärda verks utgifvande. — Fyr-väsendet. Med bifall till förvaltningens al sjöärendena, på lotsdirektörens förslag, pjorda hemställan, har K. M:t den 19 Decemer sistl. år af de i 1872 års stat för lotsoch fyrinrättningen m. m. till disposition afsatta mer el anvisat ett belopp af omkring 100,000 rdr att amvändas : . till inrättande af en blänkfyr af tredje ordvingen å Närsholme vid Gotlands sydöstra kust; till anskaffande at ett fyrfartyg af trä, att förläggas i närheten af det s. k. Länsmansgrundet i Öregrundsgrepen, samt till inköp af dels kanoner, för meddelande af varningssignaler vid en del fyrinrättningar, der sådan signalering pröfvas vara företrädesvis lämplig, els en större ringklocka, att för ena handa ändamål användas vid Pater Nosters fyrinrättning. — Sundsvall—Throndhjem-jernvägen. Sedan Jemtlands läns landsting dels vid 1870 års sammanträde ej mindre, i fråga om grunderna för uttaxering af blifvande bidrag för åstadkommande af en jernvägsanläggning från Sundsvall öfver Östersund till Throndhjem, bestämt: att såväl staden Östersund, som utfäst sig att i utförande af ifrågavarande företag deltaga med 100.000 riksdaler, som ock landskapet Herjeådalen skulle befrias från deltagande i de bidrag, som kunde komma att af landstinget beslutas och hvilka således borde ensamt drabba landskapet Jemtlands landsbygd; att af bidragen skulle fördelas 2, på bevillningen till staten för fast egendom, ?2 på dylik bevillning för inkomst af kapital och arbete och ?,,, på de skattskrifna personer, som erlade bevillning efter första artikeln, lika för man och gyinna; att de belopp, somiföljd häraf komme att påföras hvarje bevillningsriksdaler a ena eller andra slaget samt hvarje skattskrifyen person skulle jemkas kommunerna emellan efter e förhållanden, som en efter nedan stadgade grunder uppgjord graderad skala närmare ber stämde ; samt att, med hänsyn till läge och öfriga omständigheter, som för olika orter befinade olika fördelar af jernvägsanläggningen, andskapet Jemtlands landtkommuner skulle indelas i fem beskattningskretsar eller grupper, sålunda att för hvarje bevillningsriksdaler borde erläggas i kommun inom femte gruppen allenast 40 procent, inom fjerde 80 procent, inom tredje 88 procent och inom fsadra 96 procent af hvad som på bevillningriksdaler inom de till första owuppen hörande komruuner sig belöpte; än äfven beshitit att för utgörsade af utfästa bidrag ipenningar. jord och syllar upptaga ett lån til belopp af högst 400,000 rdr, stäldt på en återbetalningstid af 30 till 40 år; dels ock vid samman: träde år 1871, uppå derom gjord framställning; med frångående af 1870 års beslut i fråga om biz dragets. belopp och befrielse ifrån deltagande deri för Östersunds stad, hvars år. 1870 gjorda ut fästelse af särskildt bidrag förfallit, hufvudsakligen beslutit: att de bidrag landstinget komme att bestämma, icke skulle drabba landskapet Herjeådalen, utan ensamt öfriga landstingsområdet ; att grunderna för bidragens uttaxering skulle blifva desamma, som år 1870 bestämdes, dock att staden Östersund skulle uppföras i första gruppen; att i de bolag, som kunde åvä. abringas att ygga vare sig hela jernvägen från Sundsvall till Throndhjem eller den svenska andelen deraf, teckna aktier till ett belopp af en million riksdaler, med förbehåll att aktierna finge betalas i främsta rummet medelst. tillhandahållande af erforderlig jord samt syllar och öfriga för jernvägen nödiga materialler; att för åvägabringande af den från Sundsvall sex mil vester ut till Torpshamnar föreslagna bandelen teckna aktier till högst ett hundra tusen riksdaler af ofvanberörda, utaf landstinget beviljade bidrag; samt att för sistnämnda ändamål för landstingets räkning och på dess ansvarighet erforderligt lån skulle upptagas; så har K. M:s befallningshafvande i länet dels med skrifvelse den 28 sistlidne Oktober till K. M:t öfverlemnat landstingets framställning om fastställelse å dess ofvanomförmälda beslut om bidrag till ifrågavarande jernvägsanläggning, dels ock med skrifvelse den 23 påföljande No0vember insändt särskilda besvär, som öfver sagda landstingsbeslut anförts af socknemännen i Forss socken, hvilken af landstinget hänförts till femte gruppen, samt i Ragunda socken, som räknats till fjerde gruppen, och i hvilka besvär yrkats att, som landstinget icke varit befogadt att för ifrågakomna ändamål beskatta den ena kommunen högre och den andra lägre samt bestämma uttaxering å person, landstingets öfverklagade beslut måtte till all kraft och verkan undan