Aftonbladet – 20 januari 1872, sida 2

dra en parisisk insurrektion att draga förtic del af en iramgång för ögonblicket. De-!H puteraden Treveneuc har derföre också ilpc sammanträdet den 12 dennes fordrat, attlve hans förslag skulle behandlas före Ducha-ldi tels om församlingens återvändande till Pa-l ti ris. Ehurn Thiers och alla ministrarneh: röstade för detta förslag, blef det likväl förkastadt. Det ser nästan ut, som om majoriteten derigenom redan uttalat sin tanke om Duchatels förslag. Flere inkast kunna säkerligen göras mot Treveneucs motion, men utskottet har emellertid förordat densamma. Frågan om krigsskadeersättningen begynner nu att sysselsästa de franska nationalekonomerne på ett vida allvarligare sätt än förut. En af direktörerne för Credit Foncier, grefve Xavier Branicki, har till och med väckt förslag, att regeringen en gång för alla skall belägga alla franska medborgares rörliga och orörliga förmögen het med en national-krigsskatt af 3 procent. Åtskilliga franska tidningar hafva adopterat denna åsigt och uttala sig mycket rekommenderande för den samma. De påminna om Förenta staterna, i hvilka kapitalet efter secessionskriget blef beskattadt med 2!2 procent och der dessutom utskrefs en förbundsinkomstskatt på 7 procent. Enligt grefve Branickis beräkningar belöper sig grundegendomens värde i Frankrike till minst 100 milliarder. Den skulle således ensam vara i stånd att betäcka skulden genom 3 procents skatt. Enligt tillförlitliga underrättelser diskuteras redan ett liknande förslag i Versailles, och det är ingalunda omöjligt, att ett förslag angående denna fråga kan komma på dagordningen i ett af den lagstiftande församlingens nästa möten. Då här är frågan om financiella angelägenheter, kunna vi i förening härmed anföra ett rätt betecknande faktum. De franska departementen äro lika som de större städerna vana att afhjelpa siua behof genom departementaleller lokallån. Departementet Herault hade i generalrådet möte den 20 November förlidet år beslutit upptaga ett lån på halfannan million. Departementet hör genom sin vinproduktion till de rikaste i Frankrike, och dock inflöt genom lånets emission blott 54,000 francs, således blott en tredjedel af den begärda summan. De konservativa tidningarne underlåta icke att fästa uppmärksamheten derpå, att under den kejserliga regeringen resultateticke skulle blifvit så dystert, och att differensen mellan siffrorna utgör en måttstock för det förtroende, som herrskade då och nu. F. d. chefen för de påfliga soldaterna, den bekante general Catelineau företar för mnärvarande i legitimistiskt syfte en rundresa genom södra Frankrike, hvilken mycket syssätter de franska tidningarna. Helgonets af Anjou ättling drager genom triumfbågar och under utropet Lefve konungen! in i städerna, der han firas genom banketter, blomsterregn, tal, omfamningar och andra demonstrationer. I Avignon höll han sitt intåg i vagn; hans anhängare gingo honom till mötes, mer än tre tusen personer defilerade i god ordning förbi honom, och generalen omfamnade en ärevärdig gubbe. Om aftonen var enstor bankett.i Cercle des Amis de FOrdre och vid desserten höll Catelineau ett rörande tal. Följande morgon lemnade generalen åter staden men efterlemnade en skrifvelse till Avignon-borna, i hvilken det heter: I skolen åter få se konungen på Frankrikes tron. Genom honom skall kyrkan befrias och Frankrike räddas. Vi skola återse hvarandra under det hvita baneret. — I Montpellier har slutligen Catelineaus närvaro gifvit anledning till oroligheter. Några timmar efter hans ankomst visade sig tvenne skaror af studenter utanför hans hotell och hotade att med våld förjaga honom ur staden, om han icke genast begaf sig derifrån. Derjemte ropade de: Ned med Henrik V:s anhängare! Ned med legitimisterne!s På aftonen infann sig en tredje skara. Denna råkade i strid med deltagarne i en klerikal demonstration och förjagade dessa. Under uppträdet visade sig OCatelineau på balkongen och ville tala. Han mottogs med stenkastning, och hans son, som ville draga ned honom från balkongen, träffades på axeln af en sten. Omkring kl. 9 företogos några häktningar, och lugnet återställdes af den väpnade styrkan. Det radikala municipalrådet i Montpellier har låtit tillsluta icke endast de katolska utan äfven de protestantiska skolorna och ersatt dem genom konfessionslösa skolor. Guizot har anslagit de 20,000 francs, akademien tillerkänt honom såsom pris för hans Frankrikes historia för barn, till en ny litterär dotation, af hvilken hvart tredje år 3000 franes skola såsom pris tilldelas författaren till det bästa arbete öfver en af de stora epokerna i franska litteraturen eller öfver en af de stora franska skaldernas eller skriftställarnes lefnad. Detta nya Guizotska pris skall med det första utdelas af akademien. Em Förliden söndag öppades den af oss förutl. omnämnda Ecole libre des sciences politiques, hvilken, såsom bekant, för en tid sedan stiftades af åtskilliga vetenskapliga celebriteter. Det beriktigande, svensk-norske ministern Ti London, frih. Hochschild, låtit införa i I Times i anledning af den uppsats af samma Ttidnings Berlin-korrespondent, som tillskrifver konungen af Sverige de med signaturen GC, undertecknade artiklarne 1 Aftonbladet, är af följande lydelse: Jag anhåller att få meddela, sir, att -Idenna uppgift är alldeles oriktig och att ler karresnondent ei skulle ha så lätt låtit