Aftonbladet – 12 januari 1872, sida 2

iek ut på att förändra: detta förhållande, ch utskottet anslöt sig dertill, dock med lågra förändringar, till hvilka ministern amtyckte. Hädanefter upphör helt och vållet fegeringens inflytande på sammansättningen af handelsrätterna. Valetkommer utt företagas: af en församling, som skall estå af en tiondedel af alla dem, som hafva illståndsbevis som handlande, och denna iondedel utnämnes af en kommission, hvars sammansättning är faststäld genom lag, och som. till allra största delen utgöres af män, vvilka tillhöra folkvalda myndigheter. Valförsamlingen får icke räkna under 50 och cke öfver 1000 medlemmar, undantagande le i Paris, der den kommer att utgöra 3000. Härigenom har man tilfyllestgörande garanti. att medlemmarne af dessa vigtiga lomstolar blifva män, som åtnjuta allmänt örtroende, och icke, såsom hittills, verktyg ör den eller den regeringens politiska åsiger. Huru föga genomgripande Jules Simons örslag till lag för allmänna undervisningen in är, och huru ringa utsigt det än har att rå igenom i nationalförsamlingen, har likväl redan möjligheten af ett steg framåt i risinnad riktning på detta område väckt stor oro inom det klerikala lägret. Erkebiskoparne af Rouen och Rennes och biskoarne af Sees, Avranches, Bayeux, Evreux och Vannes ha ingifvit en petition till nationalförsamlingen, för att protestera mot den nya undervisningslagen och den obligatoriska undervisning den vill: införa, Enligt dessa prelaters åsigt skulle antar oandet af Simons förslag vara en allmän olycka, .gerymmare än alla de som hittills träffat Frankrikes, De förebrå denna lag, att den är redigerad med den hemligX afsigten att göra den fria och religiösa unlervisningen omöjlig och göra staten till pabsolut herre öfver barnens själar. Hvad är det i grunden man vill? heter det vilare i petitionen. Man vill icke göra un: lervisningen obligatorisk, utan besökandet af statens skolor. Då vi nu veta, att samma män, som fordra obligatorisk undervisning; skola begagna första tillfälle att få religionen skild från skolan, skola de snart komma till iet verkliga målet. för, sina sträfvanden, nemligen att öfverlemna Frankrike åt den religiösa indifferentismen, den obligatoriska ateismen. Det tros, att detta steg af de sju biskoparne skall blifva signalen till ett allmänt petitionerande mot den nya undervisningslagen från de af det klerikala partiet bearbetade massorna. Biskopen af Puy har redan uppmanat presterna i. sitt stiftr-att petitionera mot religionsundervisningens afägsnande ur primärskolorna. Enligt Libertg höll venstra centern den 5 dennes ett mycket vigtigt möte. Författ ningsfrågan blef härvid bragt å bane och diskussionen derom fick en helt och-hållet patriotisk lyftning. Ricard, venstra centerns chef, höll ett vältaligt föredrag, i hvilket han betonade nödvändigheten af att fastare in någonsin sluta sig till den republikanska regeringsformen. Man påstår till och med att församlingen skall ha aflagt ett liknande löfte som på sin tid i Bollhuset, och att blott en enda af de närvarande hade stigit upp och lemnat salen, då en af ta larne förklarade, att ingen deputerad, som icke var republikan, kunde deltaga i denna handling: Det berättas vidare, dock utan utt Liberte vill gå i borgen derför, att flere leputerade på grund af det vid detta möte vflagda. högtidliga löftet skulle ha beslutit tt inlemna ett förslag om republikens deinitiva proklamerande. Såsom telegtafen nberättat, gick till och med i: Paris ett rykte, att Thiers och OCasimir Perier ämnade i nätionalförsamlingen väcka ett dy ikt förslag: Vid nationalförsamlingens sammanträde den 6 dennes föredrogs ett .utskottsbetän kande, som tillstyrkte regeringens förslag om anställande af åtal mot tidningar, hvilka skymfa nationalförsamlingen. TI detta betänkande nämnas-tio provinstidningar, mot rvilka åtgärder böra: vidtagas. Den åter stående delen af sammanträdet upptogs af föredragandet af utskottsbetänkanden öfver petitioner. Hr Lorgeril uppläste betänkanden öfyer flere petitioner, som begära införandet af monarkiska institutioner. Några af dessa petitioner föreslå grefven af Chamoord, andra grefven af Paris till Frankrikes konung. I de flesta petitionerna talas om republiken såsom blott provisorisk. Detta jemte hr Lorgerils sätt att uppläsa dem framkallade stormande afbrött från venstern, hvilka af högern besvarades med mycken hetta. . Lorgeril yttrade, att det icke kan bestridas att. republiken blott är provisorisk. Ett häftigt tumult, som räckte iflere minuter, följde på detta yttrande. Exskilda nedlemmar fälde skarpa yttranden mot hyarundra i församlingens sessionsrum: Gramont, franska kejsardömets utrikesninister vid den tid då kriget utbröt, har ryligen. varit inkallad för det utskott, som blifvit tillsatt för att undersöka national örsvarsregeringens handlingar. De rykten som varit i omlopp angående de förklarinsar han afgifvit inför detta utskott äro af så motsägande beskaffenhet, att vi hittills cke ansett det löna mödan att sysselsätta ss med dem. Enligt en uppgift skulle 3ramont ha vägrat att meddela något af Utrikesministeriets hemligheter, af hvilka nligt hans tanke, redan alltför många lift mid TA Kna tvn TARA NNE