stund började hon undra om verkligen si denparaplyen fanns uppe i matmodrens rum, eller -hade försvunnit; några veckor förut hade nemligen en bomnullsparaply i köket. blifvit tagen af en kringstrykande tiggare. Hon sprang uppför trappan, men blef vid sitt inträde i matmodrens rum alldeles häpen vid åsynen af denna, sittande i en ländstol bredvid sängen, med hufvudet mot. ryggstödet och högra Handen hårdt pressad mot hjertat. . På bädden låg paraplyen, till-hälften tagen ur sitt fodral. I första ögonblicket trodde tjenstflickan att hon somnat, men då hon såg henne i ansigtet, fann hon att det var värre än så. Betsy sprang ut helt förskräckt, mötte Hill, som just i detta ögonblick återkom från Worcester, och skickade honom till närmaste doktor. Då denne kom, förklarade han, att hon sedan en timme varit död. Huru dags var detta? inföll Mary Barber, hvars. sinnesrörelse gaf hennes röst en viss skärpa. Klockan, var. half elfva. Det fanns icke längre någon ovisshet:om huru det tillgått. Medan Betsy sökte paraplyen och blef uppehållen, emedan hon icke kunde återfinna honom, hade utan tvifyvel mrs Pickering skyndat upp i sitt eget rum, antingen emedan hon påmint sig att den fanns der, eller för att söka honom. Hon hade börjat taga den ur fodralet, då hon kände sig illamående, sjunkit ned på stolen och dött nästan ögonblickligt. Hennes läkare hade alltid varnat henne för häftiga rörelser, såsom högst farliga. Huru jag någonsin kunde tro henne ha gått så hastigt, det begriper jag inte nu sade den gråtande tjenstflickan. Jag var väl inte börta mycket öfver en minut, för att hemta paraplyen och då jag återkom,