Aftonbladet – 29 december 1871, sida 2

den mellan denna summa och den Christie bade att erbjuds. Den unga flickan stod orörlig som en bild med utsträckta armar och banksedlarne i sic händer. Hennes anlete vitnade om en bäftig inre strid; hona hade svårt att åternålla sina tårar, men hennes kärlek kom henne till hjolp, hon lade åter in pengarne, suckade och sade; Jag skulie så gerna kommit först, men sg är i alla fall mycket glad. M:r, min mor, sade Gatty, Christies sodhet är i alla fell lika stor. O, Christiels utbrast han i en ton af förtviflan. Vid detta utrop af ömhet blef Christies styrka änyo satt rå ett hårdt prof; hon vände bort sitt ansigte. Denna unga flicka var alltför grannlaga att låta dem veta, stt let var hon som bade skickat lord Ipsden ör att köpa tsflan. Mellan bon vända sig bort, hviskade rs Gatty till sonsa: Komn ibåg att da har gif. vit mig ditt bestämda löfte att det nu skal sko; du träffar mig sedermera nero vid stranjen, bortom båtarne Läsaren ken af detta yttrande fiona, att leder de eonaste dsgarns mra Gatty ihärligt arbetat för vinnacde ef sitt föresitta vå!. Charles bade slintligen lofvat att lyda senne, — han kände att han måsto få laga ler dö, så uttröttad var han af deana strid; å blek och mager hade han blifvit, att moIrens ögon borde öppnats rörande det lidande won underkastade honom, rörande det ovissa sf hennes sintliga sger; men hon var förlindad, och slutligea lofvade han att för allid bryta sin förbindelse med den enda qvinna verlden som han tyckte sig kunna älska. Då Christie åtorvannit fattningen och vände ig om, fann hon sig ensam med Charles, ,Charlie., sade hon allvarligt. Christ:e,, sade han med oro,