Aftonbladet – 28 december 1871, sida 2

säger: Tysttad är det enda svar som anstår dön besegrade för att bemöta förolämpningar af besegraren., La Liberte säger, att en ström af blod skiljer Fraökrikö från Tyskland; sLåtöm oss förstå att lidas, tilllägger bladet, och att vänta.. Samma blad söker ådagalägga det omoraliska Å systemet att taga pergoner till gisölady Journal des Debate Almärker, att de väldshandlingar, som begåtts af fransmän, äro mycket mindre talrika än dem hvilka tyskarne begått. Tid: ningen tillägger, att ingetting kan sägas till en eögfarö, som ej låter något tillfälle gå sig ur händerna för att lägga i dagen sin styrka och de fiendtliga känslor, af hvilka han är genomträngd. Såsört al ett telegram från Paris i dagens blad inhemtas, har furst Bismarck ej dröjt ! att vidtaga en åtgärd, som dock sannerligen ej är egnad att återupplifva det Smeesidiga förtroendet, såsom det hetteinoten till grefve Arnim. Ealigt tidningen Lax France har furst Bismarck nemligen anbefallt att undersökning skall företagas af iinvånarnes i de ännu ockuperade departementena förmögenhets-vilkor, på det man måtte genast kunna förskaffa sig upprättelses pef koiitant, ifall nyå våldsgerningar blefve begångna mot tyska soldater. I franska nationalförsamlingens session den 22 December, vid hvilken hr Fhiers och hers tigon af Aiämale föro närvarande, diskuterades förslaget att införa en inkomstskatt. Hr Lavergnoe, komiteas rapportör, höll fast vid nödvändigheten af att hefra on sådan skätt, dock med de modifikationer, som måste blifva en följd af franska folkets vanor och lynne, Han förklarade effekten af denna skatt i England samt det sätt, hvarpå dör, enligt förelaget, skulle fördelas i Frankrike. Komitån ogillade tanken på att taxera defranska räntepapperen och att höja skattebelopp, hvilka skulle drabba jordens produkter oc jordbrukarnes vinst. Komitån föreslår ön skatt af tre procent på säkerheter (valeurs mobilieres) undantagandes la rente. Den föreslår också en skatt af 2 procent på löner, öfverstigande 1500 fres om året, och en skatt af 3 procent på yrkesoch handelsvinst. Hr Wolowski, den bskante statsekonomen, talade för en lika tillämpning af denna skatt på alla skattebstalare utsn åtskilnad. Han rönte mycket bifall af venstern för sitt anförande. Hr Teisserand fördömde den inqvisitorieka karakteren i denna beskattning och sökte visa omöjligheten af dess tillfredsställande tillämpning. Hans tal applåderades mycket af bögern och centern, och talaren tackades af Thiers och många deputerade. — Thiers hållning i denna frågå, söm framgår åf den tacksamhet han egnade hr Teisserand för an tal, bekräftas af ett telegram i dagens ad. Från Paris telegraferas till ntländska blad, att sällskapet Internationale i Toulon hat organlissrat omfattande agitationer såväl i armån som i flottan. Regeringen har påbjudit den största stränghet och uppmärksamhet. Enligt Gaulois kommer Vendönekolonnen inom kort att uppresas på sin förra plats. Alla styckena af kolonnen ha blifvit uppsamlade och förvaras i kronodepöten vid Rae de YUniversitö. Da utgöra tillsammans 272 I delar, af hvilka endast två behöfva Omgjutas — nemligen styckena omedelbart under kapitälen, hvilka i relief framstälda scener ur striden vid Austerlitz. George Wilke, direktör för Lower Caslifornia Company har till franska nationalförsamlingen inlemnat en petition, i hvilken han äsällskapets vägnar erbjuder sig att på kaliforniska halfön som kolonister mottaga alla de kommunistfångar som blifvit dömda till deportationp. Ett jordområde kommer att öfverlemnas till hvarje kolonist mot en viss ersättning af franska staten, för alt godtIgöra sällskapet för omkostnaden för öfverresan och kolonniseringen. I Det är faktiskt, att komitån för revision af de militära befordringarne bekräftat her; tigens af Chartres utnämning till sqvadronschef. Presten Antonio Aguayo, hvilken, såsom vi pyligen omnämnde, undertecknat en inbjadnirg till bildand:t af en spansk nationalkyrka, ämnar med det första företaga en missionsresa genon Spanien för att utbreda sina åsigter. Antalet af de prester som undertecknat skrifvelsen har ytterligare ökats med två, och i provinserna äro 48 prester i verksamhet för befordrandet af denna rörelse. Dock säger Aguayo sjelf: Den beklagansvärda ultramontanismen har i vårt land haft till följd, att det numera endast finnes bigotta och otrogne, och det skall blifva oss mycket svårt att återställa den rena kristendomen, om icke fromma kristne i andra länder understödja oss. Sekreteraren för det utskott, som utfärdat i fråga varande inbjudning, Escudero, har nyligen skrifvit ett bref till Döllioger, hvaruti han uttalar siox sympatier för den gammalkatolska rörelsen i Tyskland och begär detsamma af tyskarne för den spanska reformrörelsen. Dean sistnämnde har för öf. rigt genast från början stält sig i en vida skarpare motsats till den historiska katolicismens institutioner än de tyske gammalkatolikerna. Aguayos appmaniag rärmar sig för öfrigt mest till de bekanta Stuttgartbesluten. Czechernas nationella förening i Prag har i dessa dagar mottagit inbjudning till en stor minnesfest i Moskva till ära för språkforskaren Pogadin. Både det gamwmaloch nyczechiska partiet ha lofvat att skicka represeatanter till festen. Man har således att vänta en py upplaga. af det bekanta panslavistiska mötet i Moskva 1869, hvilket väckte en sådan uppståndelse i den österrikiska rressen.