Aftonbladet – 28 december 1871, sida 2

I bakgrunden var domkyrkan, hvars torn halft belystes af den nedgående solen. Midt på taflan sågs en vagn, lastad med pilar och fasciner och körd af en yngling. I förgrunden stod prelaten i rustning men barhufvad; hans ena, sänkta hand hade utvisat vägen in i den heliga fästningen för körsvännen, medan hans fromma blick hvilade på ett barn, com af sin moder upplyftes för att erhålla. hans välsignelse. ttonsolens guld föll på en sluttande gräsplan, genom floden Wear skild från den höjd der kyrkan låg. Dessa äro de torra detaljerna; den själ som fanns i taflan och som gaf den ett förtrollande behag, kan icke beskrifvas. TIONDE KAPITLET. Hvad blåser det för vind i qväli? Sex båtar med tjugu ynglingar och pojkar, hyrda för natten mot en helf krona person, af Christie Johnstone. Hömlig. expedition! Hvad då? Hvad vet jag? kanske lite smuggling., sade Flacker. Smuggliog! De frågvisa förlorade lasten att vara med; de hade väntat sig något ej follt så lagstridigt. Tänk om hon funnit sillen! skrek en tioåring. Ha! ha! ha!v ljöd det i chorus. Skuile hon finna sillen, som femhundra fiskare på l båda sidor af Firth ständigt speja efter. Gossen blef skamflat. Expeditionen bar icke heller något tecken till fiske; de sex båtarne afseglade vid solnedgången och Flacker bestämde den l: kurs de hade att taga; de lade till vidj sidan af Ioch Keith, och en timme förgick i li stillhet, De af ynglingarna som då e sofvo,