Aftonbladet – 16 december 1871, sida 2

alutonen i Satory marschera upp? Allt detta bekymrar föga de allvarliga statsmännen, de fina politikerne: hufvudsaken är, att herrarne Orleaus återfå ända till sista biten af den jord, som tillhört dem. I franska nationalförsamlingens session den ) dennes föreföll en häftig scen mellan några nelennar af den radikala venstern och iaminarens majoritet. Depateraden Ordirairo, en af representanterna för departemenet Doubs, yttrade, efter det protokollet från örra mötet var uppläst: Jag skall söka undvika upphetsande yttranden, nen jag måste anhålla om en rättelse i protokolet, emedan jag vill hafva inflikadt det tillägget, tt jag i går från min plats bar förklarat, att jag ör min del måste protestera mot hvarje solidariet med benådnirgsutskottets beslut! (Starkt larm. Rop från högern. Till ordningen! Till ordningen!) Ordföranden: Jag anhåller att I villen öfverlemna ill ordföranden att göra sin pligt Röst från höern: Vi tillåta ej att man förolämpar oss. Ordöranden: Jag skall nog veta förekomma att kammaren blir insulterad. I kunnen lita ,på mig. Röst från högern: Benådningskommissionen och cammaren äro identiska! (Rörelse.) Ordinaire: De iro begge fläckade af blod (larm). Lepeyre: Jag var icke sagt, såsom Journal officiel låter mig äga, att hr Rouviers ord voro en utmaning. Jag var icke yttrat dem och jag har icke kunnat framrasta dem mot min vän Rouavier. De Peyre: Det jar jag som sade dessa ord. Jag har sagt, att om) man skulle isolera benådningskommissionen rån församlingen, så vore det en utmaning mot oss alla. (Ny uppståndelse.) Röst från wvenstern: Benådningskommissionen är en kommission önmördare! (långvarigt oväsen). Midt under larmet bläddrar presidenten i reglementet. Tumultet illtager och Gråsy ringer med klockan, dörrvaktmästarne ropa: Silence, messieurs! men först efter tio minuters förlopp blir det lugn igen. Grevy: Ar Ordinaire har örsgnat ett uttryck om benådningskommissionen, uttalat en förolämpning, som ej borde ha framkommit i denna församling. Jag föreslår kammaren att belägga hr Ordinaire med censur. straff. Flera röster från högern: Det är icke tillräckligt. (Larm och protester.) Ordföran: den anställer omröstning rörande censurbestraffningen; församlingens majoritet reser sig upp och omröstningen beledsagas af uthållandel bifallsrop. Blott 13 medlemmar röstade emot förslaget. Justitieministern Dufaure: I regeringens namn föreslår jag eder en lag, som bemyndigar oss att anställa åtal inför alla domstolar mot de blad, som hafva förnärmat benådningskommissionen. Efter en kort motivering af detta lagförslag nämnde ministern några af dessa blad vid namn, L Alliance, Le Republicain de Tarn et Garonne, Le Phare de la Loire, och förklarade att de voro rhånga flera, men hvilkas namn han för ögonblicket ej kunde erinra sig. Hans föredrag afbröts då och då af bifallstop. Ordföranden: lät derpå anställa votering öfver lagförsiaget, hvilket antogs med en mycket stor majoritet. Det här ofvan nämnda, öfver hr Ordisaire beslutna censurstraffet har till följd, enligt art. 142 i arbetsordningen, 1:0 förlust af er half månads arvode, 2:0 att den på detta sätt straffade skall låta på sin egen bekostnad trycka ett tusen exemplar af dagens protokoll, hvilket sedan skall offentligt anslås i alla kommunerna i det departement, han representerar. Emellertid har hr Ordinaire skyndat att nedlägga sitt mandat. I det föregående mötet inlemnade deputeraden Hervå de Saisy (icke redaktören Herve) e:t förslag om att franska folket skulle inkalles i sina comitior, till den 23 Januari 1872 och tillfrågas om det vill hafva monarki eller republik. Kosppast var förslaget framstäldt, förr än från alla sidor bör. des ironiska utrop: Hvilken republik? Hvilken monarki? Kanske kejsardömet?. Talaren lät ej störa -q utan begärde att förslaet skulle förklar8 fordra skycdeam beha0dng, men med stor majoritet förklarade församlingen sig häremot. Kort derefter ingaf deputeraden Duchatel af högra centern förslaget om att oationalförsamlingen skulle återvända till Paris. Veastera helsade detta förslag med stormande bifall och inrixesministern Casimir Perier förklarade: Regeringen skall tillkännagifva sia ståndpunkt under sjelfva förbandlingen; det förekommer regeringen, att frågan är af den art, att det måste lösas, då det nu kommit fram i kammaren.. Detta tillkännagifvanda af att regeringen vore böjd att understödja Duchatelz förslag, blef emellertid ej väl mottaget at högern. Ett häftigt oväsen uppstod; deputeraden Logeril ropade: Saken är ju redan afgjord genom I2gen af den 8 Sept. 1871. Ea annan ropade: Hr Thiers ståndpunkt känna vi ju redan af hnns bref till Jules Janin!s Iorikesministerr.: Mina herrar! Afgörandet ligger uteslatande i kammarens hand! Vid den derpå företagna voteringen förkastades Duchatels begäran att förslaget skulle skyndsamt företagas. Resultatet mottogs af venstern med yttringar af missnöje, af högern med lifligt bifall. Bland de frågor, som för närvarande sti på dagordningen i Frankrike, är säkerligen den om folkundervisningen den vigtigaste. Undervisningsministern Jules Simon har angående denna fråga utarbetat ett lagförslag, som med det första kommer att föreläggas nationelförsamlingen. Eoligt detta försiag skall folkundervisningen vara obligatorisk icke endast för gossar, utan äfven för flickor. Familjefäders försummelse att skicka sine barn i skolan skall straffas första gången med en varning, andra gången med uppskrifning al namnet på dörren till mairens embetslokal, derefter med böter, derefter med förlust af medborgerliga rättigheter och slutligen med fängelse. E:t mogenhetsbetyg skal! gifvas af en komite, bestående af prefekten, en delegerad från kantonen, inspektorn för foikundervisningen och tre familjefäder. Fram visandet af detta betyg skall vara ett vilkor för rösträttens utöfvande. Hvad kostnadsfriheten beträffar blifver den icke absolut. Ena absolat kostnadsfri undervisning skulle erfordra 34 millioner, och undervisningsbudgeten behöfver för närvarande 10 å 15 millioner för den högre undervisningen. Undervisningen skall endast blifva kostnadsfri för dem, som icke kunna betala, och för de kommuner, som på egen bekostnad vilja införa fullständig gratisundervisnicg. Sålunda existerar absolut kostuadsfri undervisniog i Seinedepartementet. Hvad lärarnes tillsättande beträffar, skall det fråntages prefekten och öfverlemnas åt akademiens inspektör, hvilken skall välja läraren inom en af departementsrådet framställd förslagslista. Hvad valet mellan lekmannaskola och andlig skola beträffar, skall det tillkomma ett depsrtemen sråd, hvilket erbjuder stora garantier. emedan det kommer att bestå af prefekten, mairen, biskopen, fyra af sina kollegar valde generalrådsmedlemmar, en af sina kolleger vald medlem af handelsdomstolen och slutligen akademiens inspektör. Prefekten K6ratry i Marseilles har gjort slot på de demonstrationer, som egde rum utanför Molinas butiker, der folkmassan fortfor att anteckna sig i de böcker, som framlades den dag, då Gaston Cremieux blef fasiljerad. Prefskten lät nemligen lägga seqvester på böckerna och uppmanade familjens öfverhufvad, Molina-Cremieux, att inställa denna demonstration, som såg ut att vara fiendtlig gentemot benådningskommissionen och krigsrätten. rg ven blet efterkommen och batikerna blefvo åter öppEF2 ot vt SER eran ve be or od KA ana