Aftonbladet – 7 december 1871, sida 2

förfärdigade ätminstone ett duesin bref, adresserade till allehanda brukspatroner och landtjunkare, som hade den förmån att ega sin egendom ej för långt nere i landsorten. Vi skrefvo till så mänga för att vi skulle få så många fler svar, och ergo: så många fler ställen att välja på. Och sedan jag häreftervarit på posten med kela bundten, så satte vi oss till att vänta på, hvad som komma skulle, under det hvar och en gjorde upp sina särskilda funderingar om hvad som borde kunna inträffa. En viss oföretagsamhbet började emellertid att uppenbara sig hos css. Tankarne voro helt och hållet på landtresa och Orionbältet, kom alldeles i skuggan. Herr Thorbjörn gick med långa steg fram och tillbska öfver golfvet inne hos herr Hvide och rökade sin pipa. Att han sysselsatte sig med någon framtidsplan kunde man se på honom; ty han gick och vred till sitt ansigte i, alla möjliga fasoner, som jag icke sett förut. An smålog han mildt emot en stol och än stirrade han på den med blickar af den vildaste psssion, än trippade han nätt och med de allra elegantaste steg och än klef aan på så väldigt, som hade han haft ett par långa eller åtminstone ett par ordinära ben, Herr Gröne gick också af och an,säg småslug och fandersam ut, och bockade gig stundom förstulet bakom kakelugnen, ceh herr Hvide satt stilla i sin skrifstol och sysselsatte sig med att emellanåt titta i taket och emellanåt luta bufvudet emot venstra handen, under det att han med den högra klottrade ett helt pappersark fullt med allehanda profiler och olika fruntimmersnamn. — Att resa så här till alldeles främmande ställen, saknar inte sitt intresse, sade herr Thorbjörn. Man vet inte, huru det är der, eler hvilka personer man kan komna i