Aftonbladet – 29 november 1871, sida 3

8 I fjerde hufvudtiteln, hvilket kan anses likty digt med dess begrafvande såsom sjelfstän digt kartverk betraktadt, så kömmer fna: ofrivilligt att tänka på Hamlets bekanta ut ; I tryck till Horatio: Hushållning ser du; grafölstårtorna Man satte kalla fram på bröllopsbordet. Denna vigtiga punkt fordrar dock en ganIska allvarlig granskning, en granskning, son försvåras deraf att sjelfva betänkandet, följd af komiterades olika meningar, på bågra ställen ej är utmärkt at den tydlighet loch klarhet, detta inre samrmanhang, som man deremot finner i reservationerna, bland Ihvilka herr Falkmans utgör lexikonet och tyngdpunkten. Man skulle onekligen vara frestad att tro, det komiterade med ekoncmiska förhållandöns inrymmande på topografiska kartblad för besparings Vinnande och i de ekonomiska häradskartornas ställe, såsom det uttryckligen säges, velat i ekonomiehs, stathushållningens och jordbruksstatistikens intresse föreslå utgifvande af topografiskt-ekonomiska eller rättare ekonomiskttopografiska kartor i stället för blott topografiska. Man till och med öfverraskas, när man i och med detsamma blott hör talas om den cdlade markens framställning genom färget, men ej om ändra vigtigare föremål å ekonomiska kartorna, såsom t. ex. rågångat emellan byar och hemman. En granskning af komiterades motivering (sid. 38, 39) tyckes också visa, att fråga ej synes ha varit om annat än tillgodoseendet af ett allmännare kulter-historiskt intresse. När man vidare finner, att det blott talas om färger; men ej om gravering af gränslinier, bör man hoppas, att afsigten blott är att göra en sådan framställning, som vid sid. 20 synes ä en liten Karta öfver jordbrukets utbredning,. Der är å ett slags topografisk karta åkern utmärkt med gul färg utan gränsliniegraveriog, En sådan färgläggniog, men mattare, kan med öfvertryck göras på en del af den topografiska upplagan och vara högst intressant äfven i militäriskt afseende. För den stora allmänhetens behof vöre den till och med att på det högsta förorda. Hvarje Ölvorskridende af divna gräns, hvarje annn otvidgning ät det så kallade ekonomiska hålle; vore deremot högst skadligt. Hvaje verklig kartvän kan i allmänhet icke nog värna hvar och en att lyssna till den så kallåde intresserade allmänhetens och de stärka hoshållstneg samt vissa öroliga n3hätsmakares begär att på en karta sammantränga olikartade uppgifter, ett begär, som till mycken fromma för undervisningen redan bifvit kraftigt tillbakavisadt från skolkartorna.: Villigt medgifvande, att trakter kenva dnas, synnerligast slättbygder, der ekonomisk förhållanden kunna inom temligen vidsträckta gränser på en karta sammanföras med topografiska, vågar jag dock med säterhet påstå, att samma system, tillämpadt på den större delen af Sveriges yta, skulle åstadkomma kartor rom liknade karrikatyrer. Detta gäller dock icke om den begräns. nirg till åkerps utmärkande genom matt färg utan gränsgraveriog på en delaftopografiska kartblads-uppligan, hvilken på det allra högs sta bör förordas, men också på det allra tydligaste uttryckas och på det allra bestämlaste begränsas. I sammanhang med denna fråga måste jeg i största korthet vidröra ett ämne, som icke omedelbart ligger inom här förelagda gränser aller inom frågan om kartornas uötgifvande. I enlighet med komiterades förslag om upphörandet af särskilda ekonomiska häradskartors utgifvande, borde man också följdriktigt haiva våntat förslag om upphörande ! af särskilda ekonomiska konseptkartors upprättande på statens bekostnad. Åf generaldirektör Falkmans reservation sid. 68, 69 finner man, att de i kungligt bref af den 15 April 1859 gifna föreskrifter för ekonomiska kartverkets bearbetande genast vid arbetets : början blifvit frångångna. I detta nådiga l: oref föreskrifves nemligen, att skalan skall il: ullmänhet vära 1:50,000 och att nya stomkartors tpprättande samt dabbla mätningar skola undvikas genom begtgnande af toposrafiska kårens förut gjorda kartor. Om dessa öreskrifter iakttagits, och om derjemte toposrafiska kåren blifvit ålagd att vid nedtransvorterande af landtmätarkartor för sina stomartors öpprättande äfven upptäga den odade marken samt äfven under rekognose-: ingar redovisa den, så hade den onaturliga itvidgningen af ekonomiska kartverkets perI onal undvikits; Detta kirtverk hade då afl) ig sjelft sammanflatit med topografiska käen eller upphört. Man skulle då förr än nu j. a insett att det afsedda målet, en jordoruksstatistik, är något annat än ett kartverk, ch misstaget hade då varit lättars atträtta in nu. Komiterade ha ej haft enighet nog ör att återvisa den ekonomiska kartverkambheten till de gränser som 1859 års tupgiga bref utstakat, utan (sid. 37) föresiägit ibehålländet af det pu broktgt förfarivgsättet för ekonomiska kartans ssmmenrätting och arealens beräknisg. Gacom detta örslag har den blifvande rikskartans utar;etande i konsept erhållit en högst onaturig utvidgning, skadlig både genom tidsatlrägt och kostnad samt genom vidhängande f den ännu qvarlefvande föreställningen, att n sådan karta är af jordbruks-statistisk nytta. On sådan återvisning till K. M:ts ej mer lin olf år gamla nådiga föreskrift hade också fstängt kommunernas intresserade inblandling i statens angelägenheter. Jag måste i lenna fråga inskränka mig till hänvisande ill brr Falkmans, Bergs och Hazelii reservaioner. Hr medicinalrådet Bergs yttrande örtjenar så mycket mer alseende, som han ir icke allenast statistiker ex professo, utan j fven erkändt stor kartkännare. Att han inser det jordbruksstatistiska uppgifter kunna rhållas utan upprättande af en sammanhänande rikskarta (se sid. 35, 36) är i hög ad förtjent att bemärkas. General Hszeliil: . igt har jag förr åberopat, och kan nu derHe. tt ER