Aftonbladet – 29 november 1871, sida 2

ch hans progressister tyckas derföre blott a a uttryckt landets allmäna önskan och pålsi amma gång känt att de häfdade sitt par-si is ära och intresse, då de nyligen i corteslsi öreslogo ett klandervotum. Man beslöt ge-t ast att förslaget skulle stagas i öfvervä-ld ande,. Men ärendena behandlas mycketid mständligt i spanska parlamentet, och frå. ja an om ett klandervotum sammanblandades f ned andra frågor, t. ex. de faror, med hvilka e nternationales framsteg hota samhället, åter-r allandet af lagarne mot munkordnar såsom rn förenliga med grundsatserna om associa-v ionsfrihet och kyrkans och statens ömsesi-lkb liga oberoende af hvarandra, och slutligen t le underhandlingar man påstod ministörens Lorilla ha fört med Förenta Staterna. Un-lt ler diskuterandet af dessa olika ämnen vi-ld ade sig alltid ministåren Malcampos svagli wet och slutligen stod man framför alterna-d ivet af ministerens afgång eller cortes Dppr ösning. Enligt de senaste underrättel-l!t erna tyckes differensen likväl tillsvidare t rara bilagd och att ministören Malcampo såli edes ännu någon tid får fortsätta sin obeömliga tillvaro. Emeilertid talas om en ny ninisterkombination med Sagasta och Topete Bpetsen. onungen, som tyckes vara den klokaste ;ch modigaste man i hela Spanien, har alrig förlorat ur sigte den väsentliga tviste-! rågan, beskattningen på räntan af stats-l! skulden, prorogerade. cortes. Till sin skam l! hade budgetutskottet antagit det ministeriella förslaget med en pluralitet af 30 röster mot 4. Men kammaren tycks ingalunda : vara böjd att godkänna utskottets betän: kande, och den vanhederliga åtgärden kom-l mer att möta en afgjord opposition af progressistpartiet. Men i Spanien äro händelserna oberäkneliga. Ingen kan förutsäga, hvad partiintriger och personligt ioflytande skola åstadkomma. Det är svårt att säga, l. huruvida uppskjutandet af den brinnande frågan var en lycklig åtgärd. Det är fara värdt, att den entusiasm som uppflammat för nationalärans häfdande derigenom får tid på sig att afsvalna. Men det skulle vara en stor olycka om förslaget ginge igenom. Hada det genast blifvit förkastadt och hade dess framstä!lande genast medfört ministerens fall, skulla detta både i politiskt och finansielt hänseende varit en oberäknelig fördel för laodet. Sannolikt skulle detta ha höjt Spaniens kredit mera än om förslaget aldrig blifvit framstäldt,. Man skulle då hädanefter kunnat lita på, att Spanien aldrig mera af principlösa ledare skulle låta föra sig från den rätta vägen. Man bör ännu kunna hoppas detta, men vi kunna icke neka att uppskjutandet af frågan förefaller ytterst ominöst. Om ställningen i Biissel innehåller Berlingske Tidende för den 27 dennes följande telegram, som afgick från Brissel den 25 på aftonen: I dag har ministeren varit samlad till rädplägning. Kommunalrådet har förklarat sig permanent och beslutit att med kraft uppträda mot lugnets störare och att förekomma hvarje inblandning af den väpnade makten. Sedan den 23 dennes har en half bataljon artilleri i stridsfärdigt skick intagit en ställning tätt utanför Brässel. Rörelsen har spridt sig till de öfriga städerna, isyonerhet Liege, Gent och Mons.. — Ett senare telegram antyder, att den nuvarsnde konflikten ansetts kunna sluta med det liberala partiets seger. Detta telegram lyder: Brissel den 26 Nov. på e m. I går höll härvarande borgarföreniog en bankett, hvarvid borgmästaren Anspach föreslog konungens skål och förklarade att konungens hållning var ärlig och lojal, och att han tvingats att underteckna de Deckers utnämning till guvernör i Limburg genom ministerens hotelse att i motsatt fall afgå. Anspach tillade, att han icke trodde att de Deckers atskedsade skulle tillkännagifvas i den officiella Moniteur, utan att han ansåg det för sannolikare att hela ministören i morgon skulle ingifva sin afskedsansökanp -— Detta telegram står dock i strid med senare underrättelser, af hvilka framgår att ministören qvarstannar, men uppoffrar de Decker. En deputation af 80 studenter begaf sig den 24 till Versailles, för att begära nåd för Rossel. Hvarken deputationen eller dess delegerade blefvo emellertid mottagna af Thiers. Barthelemy S:t Hilaire mottog deputationen och tadlade i ett patriotiskt tal skarpt det steg de unga männen tagit. En ansenlig folkmassa hade under tiden samlat sig utanför jernstaketet framför prefekturbyggnaden, Rörande de ändringar, Frankrikes regering söker åstadkomma i handelsfördraget med England, är Daily News i tillfälle att meddela följande: Väfnader och garn af lin, hampa, bomull och ull skola beläggas, utom med de i handelsfördraget stipulerade tullsatser, med supplementära tullsatser. Franska regeringen avser sig härtill berättigad i kraft af konventionerna af den 12 Oktober och 16 November 1860, hvilka medgifva en förhöjning i införseltullen såsom ersättning för de i Frankrike på råämnen och färgstofter hvilande afgifter. Dessa förändringar skola träda i kraft när nationalförsamlingen dertill gifvit sitt bifall och fortfara till den I Januari 1877. Frågan om en fusion mellan orleanisteroa och legitimisterna börjar nu åter sysselsätta de franska tidningarne och korrespondenterna till utländska blad. Sålunda skrifver en korrestondent till Köln. Ztg den 21 dennes: Grefven af Paris ämnar att fullständigt underkasta sig sin frände, om kammaren kallar honom att bestiga Frankrikes tron. Deremot påstås i härvarande officiella kretsar, att hertigen af Aumale och prinsen af Joinville icke vilja veta något af fusionen, utan ansluta sig till Thierg, d. v. 8 republiken. Det är dock fråga om huruvida icke de två RR rr XR LR