Aftonbladet – 27 november 1871, sida 2

ott som blef katolik. Så snart han är i ivita Vecchia, finner han der vår fregatt; er är han i säkerhet. Men ännu en gång, g tror icke att påfven tänker på att lemna alien. Det är tillräckligt att han vet, att m han vill komma till Frankrike; han kan et. De legitimistiska tidningarna bekräfta icke en omtalade fusionen mellan de båda grearne af bourbonska huset, och man tror icke tt denna fusion hittills egt ram. Svårigheen uppgifves ligga uti det desavouerande af 830 års revolution, som grefven af Chamord begär af orleanska familjen. De deputerade tillhörande högern och höra centern i franska nationalförsamlingen, vilka nyligen hållit möten i Versailles, hafva fsändt en deputation till grefven af Chamord i Luzern för att meddela honom de slut de hafva fattat, Deputationen, som vestod af legitimister, orleanister och några noderata republikaner — de icke närva. ande deputerade af de nämnda fraktionerna rade låtit representera sig genom dealegeade — har nemligen utarbetat två författingar, som skola framläggas för nationalörsamlingen. Den ena af dem skola de vämnde deputerade söka genomdrifva, för att iermed få ett slut på den provisoriska ställing, hvari Frankrike befinner sig. Man ämar låta kammaren välja mellan en belgisk och amerikansk författning, d. v. s. mellan epublik eller monarki med grefven af Chamord. Deputationen, som i fredags afreste ill Luzern, skall förmå grefven af Chambord till att antaga den trefärgade fanan och författningen samt föreställa honom, att Frankrikes väl kräfver, att han icke föreskrifver jagar, utan mottsger hvad som erbjudes honom. Prinsarne af Orleans sägas vara vunna för saken. Grefven af Pariz har svarat en deputation af orleanister och legitimister, att han uppgaf alla personliga önskningar och ville samtycka till allt, som kunde bidraga till Frankrikes väl. Då detta svar icke all. deles tillfredsställde orleanisterna, afgaf grefven följande förklaring: I händelse Frankrikes representanter erbjuda hufvadmannen för vårt hus en verkligt liberal författning och han antager denna författning, vill jag blifva Frankrikes förste tjenare och i förening med mina bröder och onklar omgifva tronen och blifva dess starkaste och trofastaste stöd. Jag har blott den önskan att tillägga, att Gud måtte välsigna deras sträfvanden och taga vårt älskade Frankrike i sitt beskydd.. Rörande grefven af Chambord berättar, att han förklarat sig villig att göra alla möjliga uppoffringar, ja att till och med antaga trikoloren, men då en frånsägelse bragtes å bane, uttalade han ordet aldrig tre gånger. För några dagar sedan stod en af Pöre Duchnaes redaktörer eller medarbstare inför krigsrätten i Versailles. Han heter Humbert är en ung man om 25 år; han var omsorgs: follt klädd, uppträdde med ledig hållning och utvecklade stor färdighet i tungan, då han tog till orda efter sin advokat. Detnämnda bladet, som var en motbjadande efterlikning al ett motbjudande original, spelade en stor rol under kommunen, ty det var organ för flere af de ioflytelserikaste ledarne och gaf impulsen till största delen af de skurkstreck, som de s. k. styrande begingo. Detta blad var er kommunen i alla hänseenden värdig organ Deus skribenter gjorde icke såsom Rochefort el ler Paschal Grousset anspråk på att vara snillriks stilister; när de togo till ordet för en gemenhet sökte de ej att kläda in den i skämt och ordspel utan lade just an på att finna ord och uttryck, son voro lika gemena som de handlindar, för hvilke de togo till ordet. Och detta blad hade icke destc mindre en alldeles ofantlig spridning. Såsom des: egentlige redaktör har man alltid nämnt Vermesct och utgifvaren eller geranten hette Villaumå; mer dessa två personer kommo lyckligt undan efte: kommunens fall, något som var fallet med störst: delen af hufvudmännen, såsom bekant. Vermesct och Villaum6 utgifva nu, enligt hvad Soir be rättar, någonstädes i utlandet (London?) ett blad som utgör höjden af deras oförskämdhet, i de de I det nämnda bladet öfverhopa sina förne kamrater med de giftigaste angrepp och ren ut uppträda som angifvare , sannolikt i den för hoppning, att de på detta sätt skola erhålla am nesti eller förskaffa sig anställning i den hemlige polisens tjenst. Humbert måste nu, ehuru der minst skyldige, stå till ansvar för tidningens uppträdande och han kunde heller icke skjuta detta ansvar från sig, då han tillstod att han skrifvi aderton artiklar i Påre Ducheae, dock ingalundr någon af dem, som betraktades såsom mest gra verande. Af ett telegram är bekant, att Humbert dömdes till tukthusarbete för lifstid, medan Ver mesch och Villaum6 blefvo in contumaciam dömde till döden. För att förklara för sig dessa strängs domar bör man erinra sig att Pere Duchåne icke blott i allmänhet tog till ordet för mord och mord brand, utan äfven gaf alldeies tydliga anvisningar Denna tidning var således skulden till att advo: katen Chaudey, medarbetare i Sidcle, blef mördad änskönt han — hvilket just gjorde detta mord så fasansfullt — i det väsentliga godkände de prin ciper, som upprorets ledare hade hycklande proklamerat, då de grepo till vapen. Den ifrågavarande artikeln, som bildade en hufvudpunkt i anklagelsen, lyde såiunda, ehuru den knappt kan öfversättas: Det är en sak, som isynnerhet förvå nar Påre Duchåne och det är, att man ännu ej anlagt sak mot de urtlingar, som icke en gång låtit sig nöja med att förråda folket under kriget. utan till på köpet stucko sina gevär i flabben på det, när det fordrade sin rätt och marscherade till Hotel de Ville för att prata litet om sina saker med dessa förrädare, som slagit sig fast i regerinfen. Pere Duchenae var med den 22 Januari, di lesse lumpna hundar nedsköto sansculotterne. Så ha vi t. ex. den usling, som kallar sig Chaudey; han spelade en nedrig roll i denna affär och han går ännu och kråmar sig här i Paris, liktom om han icke gjort det minsta ondt. Ämnar man icke snart sätta denna niding under anklagelse och låta honom smaka några af de blå piller, hvarmed han ;å rikligt trakterat 033? Några dagar derefter blef Chaudey arresterad, dömds och skjuten. Påre Duch6ne blef då rädd och försökte desavouera ketikeln; men olyckan var skedd och blodet måte komma öfver dess hufvud, Detta blad hade också en väsentlig andel i mordet på de till giss an tagna perronerna och i plundringarne, isynnerwet i kyrkorna, och det upphetsade ständigt sina nhängare att mörda Jules Favre och andra medemmar af regeringen. I det derpå följande målet emot dem, som FREE FONT SRS RRERS AST REN sa EAA